Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lektion. Hvilket lif detta ger åt skolorna, kan blott den fatta,
som sjelf åhört med hvilken hänförelse lärjungarne utföra någon
sjelfvald sång ur »Bojsens Sangbog», en samling folkvisor och
fosterländska sånger af Skandinaviens yppersta skalder.
Herr Jörgensen, skolans lärare, inträdde under tiden. Det
var en ung man med ett genomärligt, godt utseende och ett
mildt sätt. Han kom för att hemta lärjungarne till en
botanisk föreläsning i trädgården. På vår fråga om de verkligen
läste botanik, svarades, att undervisningen egentligen var afsedd
för trädgårdsskötsel, men att de derjemte genomgingo en enkel
kurs i botanik, lämpad efter deras fattningsförmåga, och den
korta tid de hade att använda dertill. Strålande af glädje
hade emellertid de unga bondflickorna skyndat att taga sina
hufvudbonader, liknande hvad vi kalla »kråkor», och stodo
nu beredda att följa läraren ut i den vackra trädgården. Jag
såg mig om efter den bortilande, glada skaran och upprepade
dervid sakta för mig sjelf ordet: »skola!» Jag hade svårt att
fatta, att det i sjelfva verket var en sådan. Ack, från min
tidigare barndom reste sig nu upp för mitt minne en välbekant
vålnad, som också kallade sig »skola». Det var ett långt, smalt
rum med många rader stolar och långa bord och med ett slags
kateder, i hvilken lärarinnan satt. Hon såg ut att ha ledsamt
på sin upphöjda plats och Gud må veta att icke heller vi sågo
ut att ha roligt. Hon förhörde oss efter boken, och, sedan vi
mer eller mindre väl lyckats ordagrannt återge vår läxa, hette
det: »Tag nu följande tre sidor härnäst och låt mig se att ni
lär dem med besked.» Och dermed var den lektionen slutad.
Jag gjorde nu i tysthet en jemförelse mellan dessa båda
skolor, och under det jag dervid mindes den ena med en viss
känsla af obehag, föreföll mig den andra som en pingsthögtid,
en vårfest, till hvilken en skara af landets döttrar samlats, för
att under sång och förädlande samtal njuta en lycklig stund i
lifvet. Hvilken glädje, hvilken lefnadslust strålade icke emot
mig ur hvarje ansigte! Och hvilket lif, hvilken värme för
saken yttrade sig icke hos läraren sjelf, der han, ej med torr
lexläsning, men med sitt eget lefvande föredrag gick att rycka
elevernas uppmärksamhet till sig och fängsla deras intresse!
Efter att ha gått omkring i byggnaden för att bese
flickornas sofrum, matsal m. m., företogo vi vandringen till Hindholm,
der vi hoppades få höra något föredrag af löjtnant Nielsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
