- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Elfte årgången. 1869 /
77

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

de summor vid sådana tillfällen utgifvas, tillfalla utländingen
såsom betalning för usla tyger, söndertrasade för aftonen, för
smycken af samma ädla qvalitet som våra fönsterrutor, för
utländska viner och matvaror, köpta på bekostnad af det
torftiga bröd, som naturen till och med dessa senare år i knappaste
mått gifvit oss. Och att ej ens de industriidkare, som af alla
dessa utländska varors förbrukning skulle hafva sin utkomst,
deri-genom synnerligen understödjas, tyckes bäst visa sig af deras nu
i de flesta fall ganska betryckta ställning.

Men ett närmare berörande af dessa förhållanden skulle föra
oss in på områden, der större krafter tagas i anspråk, och in på
frågor, som stå i närmaste samband med tidens stora
nationalekonomiska utvecklingsarbete. Vi vilja derför här endast nämna,
att man redan för hundra år tillbaka i varma stridsskrifter
tvistade derom, huruvida yppighet och öfverflöd bidraga till ett lands
välmåga eller undergång. Theoretiskt tyckas vi ej hafva kommit
till någon bestämdare åsigt, då båda meningarna hafva sina
ifriga försvarare, men praktiskt synes deremot vår nation rätt
ögonskenligen vilja visa det hushållningssystems menliga
inflytande, der intet afseende fästes på förhållandet mellan tillgångar
och utgifter.

Hvad vi, oberoende af ali nationalekonomi, städse måste
ihågkomma, är att det gifves en högre, kristlig hushållningslära, som
undervisar oss, huru vi till vårt eget gagn kunna hjelpa nödën.
Och det är genom henne som vi manas att sjelfva, om så
erfordras, försaka allt hvad ej till lifvets nödtorft är behöfligt, för att
dermed hjelpa de lidande, och som vi bjudas att spara så väl
kostbara nöjen som enklare tidsfördrif till dess vi kunna njuta
dem med /full känsla deraf, att ej nödens jemmer lägger någon
malört i njutningens bägare.

Först då våra gåfvor så frambäras få de sin gudomliga
hallstämpel. Och att sådana gåfvor både kunna göras och, tack vare
Herren! af månget ädelt hjerta äfven i våra dagar göras, derpå
kan från förra årets nöd i Norrland månget efterföljansvärdt
exempel anföras. Så t. ex. känna vi huru, för att bidraga till
lindring af denna nöd, en i Tyskland bosatt familj med nära
slagtforbindelser i Sverige, då dess tillgångar ej medgåfvo någon direkt
penninguppoffring, genom försakande af socker i sitt kaffe,
samlade en ej obetydlig skärf, som hit öfversändes. Det är så som
äfven den fattige kan hjelpa den fattige, och som de skatter
skapas, hvilka hvarken rost eller mai förderfva.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1869/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free