- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Elfte årgången. 1869 /
120

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

dock denna senare till att genom de enskilta folkens
frihetsutveckling befrämja mensklighetens, och sålunda uppbygga också
det stora gemensamma samfundet af idel fria och sjelfmedvetna
väsenden, hvad man skulle kunna kalla folk-personligheter, alla
sammanhållna af det högsta samfälta idealet.

Nästa fråga blir då: Hvari består ett folks nationala
uppgift? Deruti, säger vår förf., att höja alla dem, som hittills
endast genom sin massa, icke genom personligt värde eller andlig
sjelfständighet, inverkat på folkets öde, till en fri personlig
tillvaro. Härtill fordras att nedbryta alla blott yttre
kastskilna-der; att åvägabringa samverkan och godt förstånd mellan det
bildade fåtalet och det öfriga folket; — att öfvervinna den
gamla, makliga slappheten, som kommer af »for megen Regeren»
och i stället väcka till sjelfverksamhet och personlig öfvertygelse.
Folket måste lära begripa, att äfven den friaste samhällsförfattning
icke kan gifva friheten, utan endast betingelsen derför; att
friheten icke är en gåfva att emottaga, utan en uppgift att lösa;
att för den frie icke finnes någon rätt utan motsvarande pligt;
att de dygder, seghet — tålamod och undergifvenhet — som under
betryckets tid hållit lifvet vid makt, dock bära träldomens märke
och måste efterträdas af eller utvecklas till sådana, som friheten
kräfver och fostrar, dygder, genom hvilka man lär att kämpa
både för sin egen och sitt folks tillvaro, nemligen öfvertygelse,
sjelfständighet och handlingskraft.

Men är det nu detta mål skolan skall syfta till, huru går det
då med det först uppstälda, att nemligen skolan skall i barnens
hjerta bereda väg för kristendomen?

Denna fråga kan besvaras endast genom en granskning af
de tvenne uppgifternas förhållande till hvarandra. Äro de sins
emellan stridiga, då skall skolan under sitt dubbla sträfvande
splittras såsom ett rike, hvilket söndrar sig emot sig sjelft. Kan det
deremot bevisas, att de icke blott äro förenliga, men rent af
oskiljaktiga, då skall också skolan först genom arbetet för båda
kunna lösa hela sin uppgift.

Den »nationale Opgave» kan utan tvifvel tagas så att den
blir rent af hednisk, i det den leder till sjelfviskhet, högmod, ja
till sjelfförgudning. Men den har då i och med detsamma
upphört att vara i sann mening national. Rätt uppfattad, blir den
folkliga frihetsutvecklingen ett nödvändigt led i den kristliga
lifs-uppgiften. Sedd i rätt dager, blir folkanden icke en afgud, utan
en makt att draga oss till Gud. Medvetandet, att fosterlandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1869/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free