Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Vi hafva härmed i största korthet framhållit grunddragen
af den danske förfrns åsigter, blott så vidt som de beröra vårt
ämne, lemnande åt läsaren att sjelf i det rikhaltiga arbetet
uppsöka det myckna goda och förträffliga, som vi här måst förbigå.
Dit räkna vi bland annat skildringen af den djupa
missuppfattning af skolan och dess mål, som ännu råder inom alla
samhällsklasser*). Förträfflig är äfven framställningen af den Nationale
Opgave, jemförelsen mellan »Aand og Natur», teckningen af sann
och falsk frihet, samt i allmänhet framställningen af tidens
ledande idéer, hvilket allt blott här med några flygtiga penndrag
kunnat antydas. Slutligen hänvisa vi läsaren till bokens senare
afdelning, der de i det föregående uppställda grundsatserna
tillämpas på skolan och undervisningen, såsom oss synes, på ett i
allmänhet förträffligt sätt.
Ett par små anmärkningar må det dock tillåtas oss i
förbigående framkasta. Det förefaller, som hade förfrn alltför
mycket underskattat det materiela arbetet och dess betydelse rent
af såsom en förutsättning för det andliga. Ett folk, som saknar
arbete och bröd, saknar ju också kraft att tillkämpa sig sitt
andliga lifsuppehälle; ett folk som svälter, tror icke mera på sin
framtid; ett folk, som föraktar arbetet, har icke mera någon
sådan. Korteligen, vi våga hemställa, om ej arbetets åra hade
förtjenat att räknas med bland tidens ledande idéer; om ej arbetet
sjelft borde fått ett rum med bland de lifsmakter, hvilka,
helgade och genomträngda af kristendomens anda, skola, hvar i sin
mån, medverka till »en folkelig frihetsutveckling i kristlig anda».
Vår andra anmärkning gäller förf:ns yttrande, att bästa
sättet att ur skolan aflägsna alla sjelfviska bevekelsegrunder
är att bringa lärjungen att arbeta af kärlek till läraren. Vi ha.
sett den grundsatsen tillämpad, och vi tro att den innebär stora
faror, bland annat just för den personlighetens fria utveckling,
som borde vara uppfostrans förnämsta mål, och som förfrn sjelf
så varmt påyrkar.
*) Så t. ex. anses den af allmogen ännu blott såsom en tvångsberedelse till
konfirmationen och dermed till lärjungens första drängtjenst; af medelklassen
såsom nyckeln till handel och näringar; af rikemansklassen såsom ett slags
privilegierad plantskola för byråkratien, hvarföre ock sorgliga klagorop höjas
öfver den tilltagande mängden af studerande: »Man er bedrøvet over at saa
Mange som muligt faa den bedste Undervisning som Landet kan byde sine
Sønner, fordi det uden videre forudsættes, at, naar man har faaet den, saa
er man ikke istand til selv at bryde sig en Vej. men maa absolut forsørges
af Staten.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
