Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
uppgår redan till öfver 20,000 R:dr, i, soin vi tro, endast
direkta gåfvor.
Om det för den enskilde alltid är tungt att nödgas
emottaga gåfvor, är det icke mindre så för ett helt folk. Det enda,
som kan upphäfva förödmjukelsen och lindra smärtan, ja vända
henne i glädje, är den kärlek, hvarom gåfvan vittnar.
Tacksamheten mot ädla gifvare får dock ej undantränga den folkliga
sjelf-känslan. Måtte vi ihågkomma att allmosan i sig sjelf icke är
något annat än ett nödbröd, innebärande för emottagarens
moraliska kraft en lika bedräglig näring, som mossan och barken för
den fysiska. Måtte sjelfva tacksamheten uppkalla oss till
fördubblade ansträngningar — hjelpen mana till sjelfhjelp — icke blott
på det vi må undgå egen förödmjukelse, men äfven på det vi
må kunna i vår ordning hjelpa, och ej nödgas undanskylla oss
med egen vanmakt, då
»för frusen står vår grannes åker».
Esseide.
Svar på Hedins spörsmål om härledningen af ordet »Mamma».
(Art. Moderen og Modersmålet, sid. 78.)
»Adskillige Børn paa Island kalde unegtelig Faderen pdpi
(eller endog, skjøndt sjeldent, »pabbi») og Moderen mamma; men
begge Udtryk lyde lidt fremmed og have Anstrøg enten af Spøg
eller af Fornemhed. De ere sikkert indkomne fra de romanske
Sprog. Jeg kjender intet Spor af dem i Oldnordisk.
Jeg har intet imod at nævnes som den, der har meddeelt
denne yderst ubetydelige Oplysning.
K. Gislason.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
