Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Qvickheten, under godhetens och renhetens hägn kämpande
tor tro och frihet — ej under att Hostrups sångmö blifvit den
danska ungdomen kär, likasom hon förtjenar att blifva det för
hela norden. För oss svenskar eger hon på en gång
frändska-pens och motsatsernas dragningskraft. Särskildt framstår detta
i studentkomedien. Också vi ega uppslaget till en dylik
diktart — ett slags sångspel, skildrande den svenska studentens
glada lif —, och en diktare, utgörande likasom Hostrup
personifikationen af och medelpunkten för »det bevægede
Ungdomsliv» på sin tid. Likasom Hostrup, bröt sig också han ut ur
den glada trollkretsen, för att söka lifvets allvar, dragen också
här i samma riktning och stannande vid en likartad lifsuppgift.
Och likväl, huru olika äro ej dessa båda typer af
nordmanna-löjet i dess yngsta form! Hvilket afstånd och dock hvilken
omisskännelig likhet mellan den harmlösa skalken i danskens
öppna öga och det vemodiga löjet i svenskens djupare blick!
Och denna likhet i olikheten mellan svenskt och danskt löje —
är den väl något nytt? Kan den ej spåras tillbaka ända till
dess första moderna representanter Holberg och Bellman och
från dem, genom häfd och språk och sägn, ända till den under
sagans dunkel gömda, samfälda urkällan — det gamla asalöjet?
Så synes det för våra ögon, om vi ock ej ega nog skarp blick
eller klar insigt att gifva mer än en antydning derom.
Hvad är väl också vanskligare än att karakterisera löjet i
dess olika vexlingar? Nästan lika gerna kan man söka fånga
en fågel i flygten. Arten, vingarnes färgskiftning, flygtens
riktning och mål, det är allt, hvad man kan återgifva.
Renheten, oafsigtligheten, harmlösheten, outtröttligheten i
det gamla asalöjet är det, vi tyckt oss se återspegladt hos
Hostrups sångmö. Målet är ett annat, ett helt motsatt, det
är sant. Råheten, enfalden, öfvermodet voro föremål för
åsarnes straffande löje, då det deremot är öfver förfiningen,
öfver-klokheten och fegheten, som drabbas af Hostrups. Man kunde
säga å ena sidan den råa, oförädlade, å den andra den
öfverför finade och förfalskade naturen. Skilnaden är ju i yttre
måtto omätlig! Men innerst —? Må hvar och en dömma efter
egen erfarenhet!
Men grundtanken hos Hostrup, sådan den från en blott negativ
antydning höjer sig till en fullt utpreglad och i handling
förverkligad idé — den är väl dock vår tids obestridda,
sjelfför-värfvade egendom? Eller skulle möjligen denna personlighetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
