Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
garne, och oron för den sjuka älsklingen, som hon i dag ej skulle
få tillfälle att besöka — jag både förstod och deltog i
moders-hjertats lidande.
Se här några förelöpande upplysningar om den koloni, dit
jag snart vill införa mina läsare. M:r Lucas, hvars
menniskokärlek och själsgodhet tidigt kommo honom att egna sig åt
arbete för mensklighetens bästa, insåg redan vid början af den
bana, som han sedan med så mycken utmärkelse genomvandrat,
det förderfliga i sammanförandet af vanartiga och okynniga barn
med äldre, genom mångårig vana förhärdade brottslingar. Dessa
åsigter tolkade han med värma och styrka i bevisningen i sitt
berömda arbete: Du Sy sterne pénitentiaire en Europé et auæ
Etats-Unis, hvilket utkom redan 1828 och väckte stor
uppmärksamhet. Såsom en följd deraf kan man anse regeringens beslut
att i Melun bygga ett centraletablissement för 500 unga
brottslingar, ett förslag, hvars utförande dock tillintetgjordes af den
snart derefter utbrytande Julirevolutionen.
Under Guizots ministere kallad till generalinspektör för
rikets fängelser, framlade M:r Lucas ett förslag för behandlandet
af unga brottslingar och förordade inrättandet af skyddsföreningar
(sociétés de patronage) för sådana bland dem, som blifvit satta
på fri fot. Då regeringen tvekade, i anledning af de stora
kostnader, som ansågos förknippade med utförandet af detta förslag,
upptogs och tillämpades M:r Lucas’ idé af åtskilliga enskilda
personer, och detta med så mycken framgång att äfven på
statens bekostnad tvenne åkerbrukande straff-kolonier sedermera
anlades. Sedan Frankrike på detta sätt småningom erhållit 15
privata och 5 publika anstalter till förbättrande af unga
brottslingar, utfärdades 1850 en lag, sur Véducation et le patronage des
jeunes détenus *).
*) Dess hufvudinnehåll är: att den penitentiära uppfostran, som meddela» unga
brottslingar, skall vara strängt disciplinär, religiös och moralisk, samt
åsyftande att bibringa de unga skicklighet i något yrke; att gossar, hvilka
såsom minderåriga (ander 16 år) blifvit frikända från ansvar, i fall de anses
hafva saknat insigt i det brottsliga i gerningen, samt vnglimgar öfver nämnde
ålder, hvilka blifvit dömda till fängelse från 6 månader till högst två år,
skola försändas till les colonies agrieoles pénilentieiires, att der, under sträng
uppsigt, sysselsättas med åkerbruk och dermed sammanhängande yrken.
Sådana unga brottslingar, som blifvit dömda till längre fängelse eller som vid
någon af här ofvan nämnda kolonier gjort sig skyldiga till gröfre
subordina-tionsbrott, hemfalla deremot till les Colonies correctionelles, der disciplinen
är ännu strängare. Flickor under 16 år, sona gjort sig skyldiga till grof
vanart eller brott, skola under sträng uppsigt uppfostras i s. k. maisons
pé-nitentiaires, och der hållas till sådant arbete, som öfverensstämmer med deras
kön. De barn eller unga menniskor, som utgå från här ofvan nämnda an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
