Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Gif mina målningar värma qch färg,
enlighet, klokhet och ordning i sätten,
og at hendes önske samme sted er blevet opfyldt:
Måtte min sång i vår stojande verld,
väcka förfinade känslor för nöjet;
fiåfängans, skrytets och höghetens Härd
agas af löjet.
Georg H. Madsen.
48. Något om den äkta frihetsrörelsen och en af
dess målsmän.
En af de första vårdagarne 1868 tog Përe Gratry *) sitt inträde
i franska akademien med ett tal öfver sin företrädare, Mr Barante,
hvilket i några få mästerliga drag skildrar, icke allenast den berömde
historieskrifvarens personlighet och betydelsen af hans verksamhet,
utan äfven karakteren af det folk, han tillhörde, samt arten af den
tidsrörelse, i hvars sköte han lefde och verkade.
Den plats Gratry intog i akademien var densamma som en gång
Massillon och sedan Voltaire innehaft. Likasom Voltaire sålunda
befinner sig i akademiens häfder innesluten mellan tvenne evangelii
förkunnare — "hans hånlöje öfver menskligheten infattadt i tvenne
lefvande förböner för densamma" — så skall ock, menade talaren,
det voltaireska seklet i verldshistorien befinnas infattadt mellan det
ärorika 17:de århundradet och en ny tid, hvars yttersta sträfvan skall
vara att älska Gud och menniskorna i anda och sanning.
Barante skildras af talaren såsom en man af denna den
kommande tiden, »då menniskorna icke längre skola hata hvarandra, då
föraktet och hånlöjet icke mera skola vinna de flesta rösterna, då
tvedragtens anda skall skys som pesten, kriget fördömmas såsom ett
brott och den hittills i striden förtrampade friheten skall uppblomstra
i endrägtens sköte».
Skildringen vittnar om lika mycket snille som hjerta och dertill
om ett okufligt mod. Massillon och Fénélon voro icke djerfvare i
sina anfall emot det 18:de århundradets afgud, än Përe Gratry i sina
angrepp mot det 19:des. Med samma okufliga mod, hvarmed de förra
gisslade den bourbonska despotismen, drager Gratry i härnad mot
*) Përe Gratry är född i Lille 1805 och inträdde, efter en lysande skolkurs, vid
tjugo år i polytekniska skolan. Vid utträdet från denna läroanstalt synes
han hafva tvekat i valet af lefnadskall, men slutligen bestämde han sig för
det presterliga. Ar 1841 blef han anställd vid École Stanislas och senare
vid École normale supérieure i egenskap af "aumonier". Här uppträdde
han i tal och skrift emot skolans direktör, Mr Vacherot, med anledning af
hans arbete öfver den alexandrinska skolan, och vann derunder sitt första
rykte såsom snillrik skriftställare. Sedermera har han tillsammans med
abbé Petetot arbetat på återställandet af 1’Ordre oratorien, hvarigenom han
blifvit en af det franska presterskapets mest ansedda och inflytelserika
medlemmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
