- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Elfte årgången. 1869 /
321

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

321

stunden i dagen. Vill man lara känna den fiende, som besegrade
1789 års Frankrike och med ett sekel eller två fördröjt
rättvisans, frihetens och broderkärlekens seger, så uppsöke man den
förste mördaren, hvilken, trygg i skötet af den lefvande lögn, som
man kallade folket, strafflöst bar kring gatorna en oskyldigs hufvud.

»Det finns i Frankrike, sedan femtio år tillbaka», sade
Barante år 1835, »en förfärlig skola för det onda. Denna skola är
den kedja af segrar — högtidligt firade segrar — som styrkan
vunnit öfver rätten, och hvilka bära följande data: 6 Oktober,
10 Augusti, 21 Januari, 31 Maj, 18 Fructidor, 18 Brumaire.»

Han stannade der. Ack, han skulle snart få mera att se!
»Skulle då insurrektionen hafva blifvit för Frankrike, hvad
preto-rianernas uppror voro för Rom, och palatsupploppen för
Konstantinopel?» frågar sig Barante senare, och stannar ånyo framför
revolutionens dunkla, ännu i dag olösta hemlighet.

Sedan sin ungdom hade Barante haft revolutionens blödande
sår ständigt under sina ögon. Då han vid 24 års ålder inträdde
i ett verksamt lif, skickades han till Tyskland, midt i hjertat af
det tjugoåriga krig, som detta land fått i testamente af det
franska konventet. Derefter förflyttades han såsom prefekt till Vendée,
midt ibland inbördes krigets förstörelser. Der återfinner han
denna hjeltemodiga befolkning, som, medan Paris lät förslafva sig
under dödsfienden, för sin del räddade det franska folkets ära,
genom ett försvarskrig fullt af uppoffringar och oerhörda
ansträngningar. I dess omgifningar kan han med sin opartiska
klarsynthet först rätt uppmäta vidden af de brott, hvilka dränkt den
första frihetsrörelsen i blod, och inom Frankrikes sköte aflat denna
tvedrägts-anda, som ännu ej utslocknat. Der kan han också rätt
afväga storheten hos dessa blygsamma och okända hjeltar, hvilka
dött för rättvisan och fosterlandet, saint till efterrättelse för
kommande slägten skrifva historien om deras kamp emot bödlarne.

Under det Barante i hjertat af fäderneslandet söker att läka
såren efter inbördes-kriget, fortfar kriget utom gränserna att rasa.
Det mäktiga snille, som styr Frankrikes öden, börjar vackla
under segeryrselns inflytande.

Barante förutser redan 1810 dess fall. »Napoleon skall
störta sig sjelf, men skall väl revolutionen derför vara
fullbordad?» frågar han sig.

Diktaturen hade blifvit kallad till styret af folkviljan, såsom,
den enda undflykten undan brottets lag-gilda herravälde; men
förgätande sina gränser, och ställande sig öfver lagen, föll nu dik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1869/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free