Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
ett framåt i ljus, ett framåt ifrån känslans första dunkla natt
genom gryning och dagning till allt högre klarhet».
Filosofien vil se, hvad hidtil kun er følt. Men hermed skal
den også nöjes. Ellers går den udenfor sine grænser; ellers går
det den ligesom Faöton, hvis store mistag og deraf følgende
ulykke netop var, at han selv vilde styre solgudens vågn.
»Ljusets väg är utstakad, den kan i evighet aldrig ändras: filosofens
ande vet detta alltför väl och vet äfven, att det icke är han,
som utstakar, vägen, men han vill se, huru vägen går».
Men — siger nogle — alene det at se, at vide, kan være
farligt; ti — hvis denne vidén nu skulde vise sig at stå i strid
med tro? Skulde der ikke kunne tænkes en sandhed i
videnskabens værden, som ikke stemmede med en sandhed i troens? »Jag
vet», svarer forfin, »att ingen enda sanning finnes, hvilken icke
förskrifver sig från sanningens ande». Endog i de tilfælde, hvor
den menneskelige tanke ikke kan udgranske Guds tanke, bör
den ikke ændre sine slutninger på uvidenskablig måde. »Lika
litet som skolgossen har rätt att på sin räknetafla afskrifva
facitbokens uppgift och så säga till läraren: till detta resultat har
jag kommit, lika litet äger jag riitt att afskrifva satser ur Bibeln
eller någon annan andlig bok och säga: så har min tanke funnit
det». Der er i slige tilfælde ikke andet for filosofen at göre
end at »regne om igen». Med den fræmskridende kultur skal det
sikkert vise sig, at sandhed i viden mer og mer skal falde
sammen med sandhed i tro. For Gud, al sandheds kilde, er
der ingen strid imellem sandheder på hint og dette område;
foldet ufuldkomne, men fuldkommelige, menneske skal striden også
svinde efterhånden, om end sejren købes kun gennem strid.
Selve striden på åndens slagmarker må ingen undfly ræd: ingen
må lukke öjne eller stoppe øren for åndens lys eller åndens
røst. Ingen af de sjælsævner, som Gud har givet menneskerne,
kvinder så vel som mænd, må disse lade unyttede istædenfor at
bruge dem til at fræmme alt godt og skönt og sandt; »och vi
må tacka Gud, att ban gifvit oss förmågan af en sjelfständig
forskning, på samma gäng han gifvit oss förmågan att tro, der
den sjelfständiga forskningen ännu icke hunnit, och i detta
lifvet möjligen aldrig skall hinna att uträtta sitt värf».
F. B.
Beatrix, en hugringsbild ur folkunga-sagau, af E. R. — (Örebro 1869. —■
83 s. — Pris 1 rdr st.) — fører os på velklingende vers i et flydende
Tidskrift för hemmet. 12:t årg. 1:a häft. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
