Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
skägg och hår, gossröster klinga, friska flickmunnar skratta,
gubbar brumma, gummor mysa, bain slå kana i langa rader —
det är muntert lif pa den blanka isen. Ilela »godset» är
framme. Gamle grefven kommer sjelf ned och grefvinnan och
ungherrskapet och julgästerna och den nyss från Upsala anlände
magistern — alla vilja vara med när den stora vinternoten skall
dragas. Traktering kringbäres, och husbondefolket och deras
gäster ga omkring, förtroligt språkande med folket. Endast den
nybakade magistern, sjelf ett godsets barn, går tyst, och med
besvärad uppsyn, af och an bland de forna lekkamraterna. Han
vill, men kan icke tilltala dem — han hostar, snyter sig, snusar,
— allt förgäfves. Slutligen frampressar han, under synbar vånda,
den djupsinniga frågan: »åstadkommes här mycket fisk?»
Härmed var förtrollningen bruten och vi återgingo till den
sedolärande berättelsen, som lag uppslagen framför oss. Annu
ljöd dock detta »åstadkommes» med olycksbådande näston i
vårt öra, likasom för att sammanknyta ined hvartannat den
förläste magisterns och den välskrifna tidskriftens förfelade
bemödanden. livad som framkallat denna löjliga idéförbindelse
— en förflugen tanke — en gycklande tomte eller den alltid
återkommande vålnaden af folkandens förirrade barn, som vill,
men icke kan hitta hem — det veta vi ej: men hvad vi veta är,
att vi från den stunden tyckte oss allt klarare inse, att det
är det halftvungna intresset, det konstlade väsendet, den lärda
nedlatenheten, den tinsvarfvade frasen, som mer än något annat
försvårar närmandet mellan de bildade och folket inom
litteraturen så väl som inom umgänget ; ja, att dessa plågoandar äro
mäktiga nog att motverka till och med så ädla bevekelsegrunder,
som de, hvilka föranledde utgifvandet af Läsning för folket.
Nu har dock kanske läsaren tröttnat vid våra utflygter från
ämnet, och vi återvända derföre till de äldre årgångarne af
Läsning för folket, för att angifva deras inest framstående
förtjenster och brister. Såsom bäst motsvarande tidskriftens syfte,
framhålla vi då de väl valda lefnadsskildringarne, de
naturhistoriska uppsatserna, synnerligast de, hvilka ansluta sig till
något praktiskt intresse, redogörelserna för sparbankar,
socken-boksamlingar och andra utvägar till lekamlig och andlig
förkofran m. 111. Deremot tro vi, att det sedolärande elementet
ofta blifvit misshandladt, att den pedagogiska afsigten i
berättelserna, lärodikterna och de föregifna samtalen, är alltför
genomskinlig, ja, att sjelfva välmeningen, till och med hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
