Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
gudsnådliga nykterhetspsalmer och de ypperligaste smädevisor
öfver superiet, hvarvid man, för att skärpa pà en gång det
komiska och det tragiska intrycket, begagnat stycken sådana som
Vårt Land till material för parodien. Sibyllæ profetia,
Berättelser om Satans grufveliga grasserande i Roslagen m. m.,
synas ännu stå lika högt i gunsten som Grisilla, Kämpen
Grindborg, Blåskägg och Sankte Pehr, m. fl. Dagens
händelser, deribland främst alla mera beryktade brottmål och
rättegångar, få i den kringvandrande vislitteraturen sin egendomliga
belysning. Särskildt anses mordhistorier, ju ohyggligare desto
bättre, för en kurant vara. »Bevaringa» utgör ett
älsklingsämne för den populäre visdiktaren, liksom i allmänhet
»Krissmansyrket». Så äfven sjömannens bedrifter. Man finner bland
annat fregatten Eugenies världsomsegling och andra
sjöexpeditioner utförligt besjungna af »en matros, som var med». Senare
gåfvo skarpskytterörelsen och danska kriget nytt stoft’ at
vislitteraturen. Det sistnämnda finner man besjunget än i en »ny
och munter visa», än i uttryck af lågande harm öfver den ojemna
striden och ett broderligt deltagande för de anfallue, hvilket
blott med svårighet synes kunna hindras från att öfvergå till
handling1).
Dessa och dylika sånger utgöra dock sällan folkvisor i
egentlig mening, d. ä. diktade af folket sjelft. En sådan
ur-sprungligare diktström har dock alltid framvällt ur folkandans
djupare källsprång, än ren och genomskinlig såsom i
Gottlands-visan, Kristallen den fina, m. fl., än grumlad och smutsig,
såsom i en del af den brokiga samling, som blifvit utgifven under
namn af Filikromen. Den, som närmare vill studera den nyare
folkvisans art och skaplynne, hänvisa vi till en högst intressant
uppsats i C. Eichhorns nyligen utgifna Svenska studier. Strödda
mellan dessa brokiga vissamlingar, återfinner man kända stycken
af äldre och nyare skalder. Väl hafva vi icke påträffat något
senare än G. Silverstolpes: »Se glad ut!» men vi taga för
afgjordt att t. ex. Lindblads, Wennerbergs och Sehlstedts friska
sånger också banat sig väg ut på bygden, 0111 ej förr så under
de sista åren med folkskolans ungdom. Flere yngre, för
svenska spraket och litteraturen varmt nitälskande, författare (A.
Hazelius, bröderna Kastman, m. fl.) hafva nyligen börjat
utgifva folkskrifter, innehållande dels gamla käinpasagor och visor,
’) Man finner bland visorna frän denna tid lill och med Den tappre
Lands-snidat — på danska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
