Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Af skrifter i sociala ocli ekonomiska frågor — ett område
som blifvit rikligt bearbetadt — kunna vi bär endast omnämna
dem, som utgifvits af Sällskapet för arbetarföreningars
befrämjande, af Fosterländska föreningen samt Lektor Kundbäcks lilla
skrift om konsumtionsföreningar, såsoin de första uppslagen till en
litteratur, som kunde bli af omätligt inflytande, oin den blott
utvecklades pä ett rätt sundt och för den olärde lättfattligt sätt.
Till sist hafva vi att omnämna den glädjande företeelse, som
gifvit närmaste anledningen till var uppsats, nämligen den nya
följd hvarmed Låsning för Folket efter en ny plan och under
ledning af unga, friska krafter börjat det 35:te året af sin tillvaro.
Redan genom de första häftena spelar en friskare ande. Don af
utgifvaren, Dr II. Forssells kraftiga penna uppdragna
skildringen af »Huru Sveriges Riksdag kom till», är förträfflig och kan
i vårt tycke gälla såsom mönster för uppsatser af detta slag.
På samma gång bildar den i folklitteraturen ett slags gränssten
mellan de båda tidskiften af vår historia, hvilka betecknas af den
gamla ståndsförfattningen och den nya riksdagsordningen.
Fattig-vårdsfrägan hade deremot tålt att behandlas på ett mera
tilltalande sätt. Uppradandet af torra fakta, sammanbundna med lika
torra tankeledningar, blir tråkigt; och det tråkiga är folklif
tera-turens urfiende. Ett. enkelt omnämnande af riksdagens bieslut,
med några praktiska tillämpningar af deri uttalade åsigter, samt
några tragikomiska exempel på oefterrättligheten at’ det gamla
fattigvårdssystemet, hade i vår tanke gifvit läsaren ett bättre
begrepp om saken, än den välskrifna afhandling, som här
meddelats. En af kärnpunkterna i det första häftet utgöres af O.
Eneroths skildring af den norske skolvännen Ole Vig. Dock
våga vi hemställa - mindre till förf:n än till utgifvaren|, som
har att vaka öfver tidskriftens riktning — om ej polemislka
utfall sädana som det sid. 49 rörande »det förnäma hån»,
hvarmed den högre bildningens män se ned på folkskolelärareni,
borde bannlysas från en folkskrift, hvars syfte ju är ett försonande
och förmedlande, icke ett aggande och splittrande. Eltt par
folkvisor, äkta till ursprung, om ock till fonn och ton närmande
sig konstpoesien, finner man i smedshustrun Sofia Andlersons
verser. Uppsatserna om den atlantiska telegrafkabeln, onn
penningar och sedlar, samt slutet af den ofvannämda fiamställlningen
om Sveriges riksdag, intaga främsta rummen i andra häftett.
Ämnena äro väl valda ocli man kan ej önska dem bättre biehand-*
lade. Men vi tro att det är vågadt att i ett häfte inttaga så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
