Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
skicklige och ansedde läkare någon ende, som aldrig gjort sig
skyldig dertill? Jemför sedan alla de tillfällen de haft, att
inhemta kunskaper och upplysning, att tillegna sig insigter och
erfarenhet, med den obetydliga andel deraf, som stått dessa
qvinnor till buds, och man måste i sanning förvåna sig öfver de
senares utmärkta anlag, beundra den ihärdighet, den jernvilja,
hvarmed de, lydande en inre oemotståndlig maningsröst,
förmått förvärfva sig de kunskaper, den skicklighet, som satt dem
i stånd att med ej obetydlig framgång utöfva den del af
läkekonsten, hvaråt de egnat sig, och hvarom hundratals
helbregda-gjorda patienter bära ett tacksamt vittnesbörd. Har man med
sådana exempel att åberopa ej skäl till antagandet, att qvinnor,
utrustade med dylika anlag, och med samma tillfällen till dessas
utbildande, hvilka stå manliga studerande till buds, väl,
åtminstone i vissa grenar, skulle kunna fylla en plats bland
läkekonstens adepter?
Detta med afseende på vårt eget fädernesland, der hittills,
utom i en viss specialitet, hvars vigt vi dock för ingen del
förbise, ej någon möjlighet förefunnits för qvinnan att inhemta
medicinsk undervisning. Vi vilja nu vända våra blickar till
det land, hvarifrån denna rörelse i vara dagar först utgått, och
der qvinnans befogenhet att utöfva läkareyrket ej mer
ifrågasattes, vi mena Nordamerikas Förenta Stater.
Elisabeth Blackwell» namn är ej obekant för någon, som
med intresse och uppmärksamhet följt denna frågas gång och
utveckling, och egarinnan deraf tillhör äran att hafva varit den
första qvinna, som häfdat sitt köns rättighet att intaga en
ansedd plats bland Esculapii söner. Hon är af engelsk börd, men
fadern, en ruinerad köpman, öfverflyttade med sin familj till
Amerika. Ryckt från den genom en förtidig död, lemnade han
vid sin bortgång nio barn i högst bekymmersamma
omständigheter. Biträdd af sina systrar, öppnade Elisabeth en skola för
att bidraga till familjens underhåll och fortfor dermed till dess
alla hennes syskon voro i stånd att försörja sig sjelfva, eller
1844. Tanken att egna sig åt läkareyrket hade redan da
slagit rot i den unga flickans sinne, men som medel ännu felades
henne att sätta sin plan i verket, sökte hon att bereda sig
sådana genom att fortfarande sysselsätta sig med undervisning
i franska ocli tyska språken, i teckning och musik. På samma
gång gjorde hon förberedande studier, deribland i latinska
språket, till den medicinska vetenskapen och lyckades häruti er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
