Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
ska läkaresällskapet, lit confrérie de St Cosme et St Damien, med
stadgar af 1260, upptog blaud sig äfven barnmorskorna. 1
nunneklostren utöfvades ofta läkekonsten af systrarna. Italien
har under medeltiden varit kändt för åtskilliga vetenskapligt
bildade qvinnor och särdeles i Bologna hafva sådana till och
med beklädt lärostolar vid universitetet. I 15:de århundradet
omtalas Dorothea Bucca såsom professor i medicin derstädes.
Ja, till och med så sent som i medlet af förra århundradet
lärer en qvinna, Anna Morandi Mazzolini ’), der innehaft
lärostolen i anatomi. Ändå senare utmärkte sig Maria Petraccini
i Florens och Maria Delle Donne, som 1806 erhöll
doktorsgraden i Bologna, för sina insigter i nämnde vetenskap 2). Äfven
från Spanien omtalas en qvinna, som skrifvit och utgifvit
afhandlingar i medicin, tryckta i Madrid 1588.
Ej heller Tyskland saknar liknande företeelser. Bland de
tidigare gömmes Elisabeth Keillers namn; bland senare kunna
vi nämna Fra von Siebold († 1849), som för sina så väl
theoretiska som praktiska kunskaper i obstetrik af universitetet i
Giessen erhöll medicine doktorsgraden. Hennes dotter Marianne,
sedermera Fru von Heidenreich, studerade vid universiteten i
Göttingen och Giessen och tog 1817 samma grad i vederbörlig
ordning. Vid universitetet i Wien lära i våra dagar äfven
fruntimmer idkat medicinska studier.
Bland franska qvinnor berömmes M:me La Chapelle för sin
skicklighet i nyssnämnde gren af den medicinska vetenskapen,
hvari hon till och med utmärkte sig såsom lärarinna, och ännu
högre vitsord tilldelas hennes lärjunge ocli efterträderska, M:me
Boivin, som 1815 erhöll öfverinseendet öfver ett stort sjukhus,
och af universitetet i Marburg tilldelades ett hedersdiplom. Se-
gäng vägrade att underkasta sig behandling af den förmente manlige
läkaren, yppade denne sitt kön, hvilket hade till påföljd, att hon af
myndigheterna unklagades och dömdes tiil döden. Underrättelsen härom
uppväckte sä mycken sorg bland hennes qvinliga patienter, att flera
förklarade sig vilja gå i döden för henne och sålunda föranledde dödsdomens
upphäfvande. ilen ej nog dermed. I anledning af denna tilldragelse erhöllo
qvinnor lagligt tillstånd att studera och idka läkekonsten samt beviljades
till och med stipendier.
I mnseet i Bologna förevisas ännu anatomiska vaxfigurer af ett utsökt
arbete, hvilka äro hennes verk.
2) Vid den senares 1842 timade död omtalas hon af en medicinsk tidskrift,
såsom »une des gloires scientifiqiies de Bologne».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
