Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
get snart bli afgjordt. Detta är en tröst, om ock sorglig, att
tänka sig!
Strax vid krigets förklarande trodde man allmänt på de oftast
segerrika franska vapnens framgång; men fä se om ej tyskarne
i detta krig bli de segrande! Jag för min del började ana
något sådant redan i Aachen då jag såg skarorna af unga,
kraftfulla män, iklädda landtvärnets uniform, arin i arm tåga ikring
gatorna och hörde dem med förtröstans mod och enthusiastisk
tillförsigt sjunga sin vackra fosterländska sång:
Lieb’ Vaterland, kannst ruhig sein:
Fest steht, und treu, dein Wacht am Rhein!
Boppard d. 13 Augusti.
Efter flera dagars oupphörligt regn bröt i dag ändtligen en
solstråle fram ur molnen och jag var ej sen att taga vinken i
akt och skynda hän till den dal, mot hvilken jag från mitt
fenster nu i tvenne dagar med längtan och undran blickat. Från
Rheinallé, der vi bo, går jag förbi Mühlbad, en skönt belägen
vattenkuranstalt med trädgård och park nere vid Rhen, öfver
en bro under hvilken, med vildt dån, eu bred bäck forsar fram,
och kommer så in i Mühlthal, den längsta och bredaste, af de
sju dalar, som mellan branta höjder utlöpa vid Boppard. Man går
fram på en bred viig, kantad af höga popplar; till höger höja
sig vinberg, till venster slingrar sig bäcken längs vägen. Smärre
bäckar strömma ner öfver ängar och vinfält från de på ömse
sidor framskjutande höjderna och störta sig i Mühlbitch,
hvilken tager sina vasaller med sig och snart förenar sig med den stora
floden. Hvarje dal afgifver på detta sätt sin vattentribut i en
liten bäck, som muntert framdansar mellan vinbergskullar. Det
är en "rislen och raslen" ett slamrande af qvarnhjul, — ty icke
mindre än sex qvarnar med trädgårdar och bostäder ligga här,
på något afstånd från hvarandra — eu grönska, en fullhet, en
rikedom och fridfullhet i den yppiga naturen rundtomkring, som
kommer en att glömma stundens oro och instämma med folkvisan:
"Und iiber dir des Waldes Dach,
Der Duft so frisell, der Hauch so kuhl
Und alle Frühlingssänger wach —
Was fragst du nach dem Weltgewühl?"
En lokomotivpipas skärande ljud påminner mig dock snart,
att jag är midt i verldstumlet, och frän en bergshöjd, som jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
