- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tolfte årgången. 1870 /
335

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33.’»

landen. För de unga män, som tillbragt större delen af sin lefnad
antingen under den tryckande enformigheten af ett ryskt
små-stadslif eller under Petersburgerfesternas bachantiska tummel,
uppgick nu vid Loires och Garonnes blomstrande stränder ett helt
annat lif, åt hvars trollmakt de med förtjusning hängåfvo sig.
Förhållandena medgåfvo en frihet i ord och handling, soin man
dittills ej drömt om. De i Frankrike pågående politiska
parti-striderna funno i de unga främlingarne lärgiriga åskådare.
Företrädesvis syntes just de dugligaste och mest tänkande unga
gardesofficerarne insupa de nya idéerna om frihet,
medborger-ligliet och likställighet inför lagen och med hänryckning fördjupa
sig i det folks lif och tänkesätt som de dragit ut från fjerran
östern att bekämpa. I mer än ett bröst vaknade tanken på
att göra fosterlandet delaktigt af dessa förmåner, och med
ungdomens obetänkta hänförelse förbisåg man det djupa svalg, som
låg emellan den franska och ryska folkanden. Från det fleråriga
uppehållet i Frankrike hemkom blomman af det ryska gardet
med den fasta föresatsen att till Ryssland importera Frankrike.

Deraf de första -politiska sällskapen i Ryssland, hvilka
längre fram anslöto sig till dylika i Polen.

Kejsar Alexander hade, som bekant, aldrig gillat Polens
tredje delning; vid Wienerkongressen påyrkade han upprättandet
af ett nytt polskt konungarike, och ville återgifva polackarne
sitt fädernesland. Betraktande sig som Europas befriare, "skrifver
Rosen, "ville han också blifva Polens, och smickrade sig med
att i Warschau kunna vidmakthålla en stor konstitutionel konung
Denna plan bekämpades, som man vet, af de öfriga
stormakterna. Så t, ex. skref lörd Castlereagli till kejsaren: "Ett
enda steg från envåldsmakt till konstitutionel frihet kan
förändra seklers gång; edert förehafvande kan framkalla politisk
oro i edert eget land." Kejsaren svarade att man måste gifva
polackarne ett mål för sina sträfvanden, att ju längre de
förtrycktes desto kraftigare skulle de motsätta sig allt främmande
inflytande, och derigenom sätta Rysslands och hela Nordens
lugn i ständig fara, Alexander gaf Poleu en konstitution, och
allt tycktes i början gå förträffligt. Inom tio år var hela den
polska statsskulden betalad; handel och industri uppblomstrade
kraftigt, och organisationen af den polska arméen ansågs som
ett mönster. Kort efter kongressen i Aachen inträdde dock
som bekant ett omslag. Kejsaren fattade misstroende till den
polska riksdagsoppositionen — ryssarnes afund mot de förmå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1870/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free