Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.345
genom arf henne tillfallande. Katarina Trubetskoy
undertecknade afsägelsen utan ett ögonblicks tvekan och hoppades att
det sista hindret härmed skulle vara öfvervunnen Men kedjan
af hennes pröfningar var ännu icke genomgången, i flera dagar
vägrade guvernören att se henne, under förevändning att han
var illamående. Prinsessan blef otålig och guvernören nödgades
äter taga emot henne. Efter att på nytt halva besvurit henne
att uppgifva sitt. företag sade han henne slutligen, att det stod
henne fritt att fullfölja sitt företag, men endast med vilkor att
ansluta sig till en afgående fångtransport och till fots följa de
med rep sammanbundna brottslingarne från station till station.
Med den fullkomligaste undergifvenhet samtyckte prinsessan
också till detta sista vilkor. Da förmådde guvernören ej längre
beherrska sin rörelse; med tårade ögon utropade han: "Ni skall
aka till Nertschinsk!" och gjorde derefter allt hvad ban kunde
för att minska resans besvärligheter. Så var målet vunnet.
Utan att underskatta de öfrigas mod och förtjenster, måste det
medgifvas, säger berättaren, att prinsessan Trubetskoy var den
första, som icke blott bröt sig väg fram genom Siberien för att
åter förena sig med sin man, utan till och med lyckades att
öfvervinna den ryska regeringens motstånd. En mindre energisk
qvinna hade kanske tvekat, uppställt vilkor, skrifvit till S:t
Petersburg, och sålunda låtit hinder hopa sig, som skulle hafva
afskräckt de andra fruarna frän att företaga ett så fruktansvärdt
försök.
Vid tanken pa alla svårigheter hon skulle mött och alin
de försakelser hon skulle underkastat sig, var Rosen nöjd, att
hans hustru ännu af vården om sin späde son hindrades att
begifva sig till honom. En af de unga officerarne bland
fångarne var förlofvad då upproret utbröt. Hans trolofvade bad
vid en revy kejsaren om tillstånd att få uppsöka sin brudgum,
hvilket genast högtidligen medgafs henne. Sju andra fångar
voro äfven förlofvade, men hörde aldrig mera af sina trolofvade,
och, hvad värre var, några af Rosens gifta kamrater fingo icke
allenast ej se sina hustrur följa prinsessan Trubetskoys
hjelte-modiga exempel, utan underrättades att de begagnat den rätt
lagen gaf dem till att ingå nya äktenskap.
"Ehuru svårt och försakande de ädla qvinnornas lif var
vana vid all upptänkligt öfverflöd måste de här sjelfva besörja
sin matlagning, tvätt m. m. — och ehuru vi endast på långt
afstånd kunde uppfånga en skymt af dem, voro de för oss alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
