Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:U7
och svårlöstare uppgifter än under förgångna tider. — Dessa
var naturs högsta fönnögenheter hafva ofta trädt i dagen på ett
obetänksamt och oöfverlagdt sätt, nästan, att jag så ma säga.
pa slump. Numera fordras det att dessa känslor skola vara
förenade med förnuft, och att de från dem härflytande
handlingarna ledas af berättigade motiver och leda till gagnande
resultater."
Dessa ord, sa tillämpliga inom många områden at’ det
moderna samhället, egna sig dock synnerligen för vår tids
svårlösta och ingripande ekonomiska frågor. Till följd af de
upplysningar, som fortsatta national-ekonomiska och statistiska
forskningar gifvit vid handen, hafva åsigterna om kapitalets
rätta bruk, sedt från moralisk och religiös ståndpunkt, och om
välgörenhet och sjelfförsörjningspligt blifvit i väsendtlig grad
förändrade. Under medeltidens föga utvecklade samhällsskick
betraktades välgörenheten egentligen som en bokstaflig lydnad
af Jesu ord: "Sälj det du hafver ocli gif de fattiga", — ett
afstående från all egendom, hvilket nådde sin höjdpunkt i de
omätliga donationerna till kvrkor och kloster, och i individens
O J ’
sjelfvalda fattigdom och beroende af dessa institutioner. Utan
tvifvel var denna uppfattning i många hänseenden giltig för sin
tid, då de hopade kapitalen ej som nu under en lugn
samhällsutveckling kunde medelst industrien skänka dagligt bröd at
skaror af arbetare och ät allmänheten en behagligare tillvaro.
1 våra dagar deremot skulle ett dylikt förfarande knappast vinna
odeladt bifall. Man skulle tadla som fanatism den fullständiga
utblottningen, som kom i strid mot sjelfförsörjningens pligt, och
det fullständiga uppgifvandet at’ sjelfbestämningen såsom
stridande mot den menskliga frihetens princip. Den verldsåsigt*
som alstrade klosterväsendet, har både på det religiösa och
moraliska området fått gifva vika för en sannare och högre.
Man kommer numera ej på ett så enkelt sätt ifrån saken. Af
tjenaren, som fått de tio punden, fordras, att ban dermed skall
förvärfva andra tio pund. Visserligen uppväcker det en
rättvis beundran, när t. ex. millionären stiftar en inrättning, der
ett antal vanvårdade barn erhålla en god uppfostran, eller der
samhällets olycksbarn få i lugn utandas sin sista suck. Mon
den klarsynte betraktaren inser, att den kraftfulle och snillrike
man, som lyckas skapa en inbringande industri, hvilken bildar
kapitaler på samma gång hon skänker tusentals arbetare en
betryggad tillvaro, har gjort än mera för sina medmenniskor»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
