Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.352
bok, lämplig för enkla svenska förhållanden, tro vi, att den
snart skulle såsom en välgörande beståndsdel ingå i hvarje
sockenbibliotek ocli blifva en behöflig motvigt mot det allt mer
kring sig gripande vingleriet. Hvarje yngling, som träder ut i
lifvet, borde genomögna de vältaliga bladen, som med
öfvertygelsen värme tala till hans förstånd och hjerta. Och hvad
som fordom i detta fall mer uteslutande angick mannen, det
behöfver nu också qvinnan, sedan äfven hon råder öfver gods sitt.
I hela den lilla skriften uttalas en fasthet i ekonomiska
grundsatser, ett förtroende till allmänna opinionen i detta fall,
som afsticker från i vårt land rådande förhållanden på ett för
oss föga smickrande sätt. Man ser tydligt att
skuldsättningssystemet i England bedömes strängare än här, och att sjelfva
opinionen lägger en tygel på slösaren genom det förakt, han
ådrager sig, och gifver ett stöd åt sparsamheten genom den
aktning, hon skänker.
Förfrns åsigter om penningars handhafvande äro lika
upphöjda som praktiska. Han säger: "Förvärfva vi penningar på
ett lågt och lumpet sätt för att endast i sjelfviskhet samla på
högen, är det icke penningarna allenast, hvarmed vi snålas; vi
sätta vårt eget menskliga hjerta på svält, i det vi beröfva
detsamma dess naturliga näring — andras välvilja och tillgifvenhet.
De penningar, som vi inbilla oss stå så säkert ute och draga
ränta på ränta, nedlägga vi i den allra sämsta egendom, en
menniska kan tillhandla sig — ett dåligt rykte. Ju mer vi se
oss om i verlden, desto mera komma vi till den insigten, att
det icke finnes någon mera allmänt gällande måttstock på en
menniskas karakter än det sätt, hvarpå hon handhafver
penningar. Penningen är en förfärlig sqvallrerska; hon förråder sin
egares hemligheter, han må söka tysta henne huru mycket han
vill. Hans dygder förtäljer hon med hviskande stämma, hans
laster utskriker hon med full hals. –-Penningar kunna
aldrig sägas vara väl skötta, om de sökas blott af
penningebegär, för sin egen skull." –-
Till följe af de ekonomiska frågornas vigt, se vi försök
göras att så vidt möjligt är popularisera desamma och göra
dem tillgängliga äfven för sjelfva folket. Ett dylikt försök
finner man i "Läsning för Folket", årg. 35, band. 1, liäft. 2, i en
afhandling "Om Penningar och Sedlar’, som utan tvifvel skall
läsas med intresse af hvarje tänkande menniska, som förut är
främmande på detta område. Der finner okunnigheten, klädd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
