Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.381
Samma qväll, som Gunnlög sedan kom hem, stod Helgas
hröllopp med Rafn. På henne får icke en skugga falla. Hon
var oskyldig till allt. Det var lagen och hennes faders vilja
och Rafns hat, som hade samarbetat. Hon var mycket blek
och sluten på brölloppsqvälln, äro sagans enda ord 0111 henne.
På ett stort gille någon tid derefter mötas Gunnlög och
Helga. De tala icke med hvarandra, fastän gillet räcker i flera
dagar. "’Dock", säger sagan, "yppa en qvinnas ögon, om hon
älskar en man". — Först då laget bryter upp, går
Gunnlög fram till Helga, qväder en vemodig visa och ger henne
den kostbara skarlakanskappan, som han fått af konungen i
England.
Det går slutligen till holmgång mellan Rafn och Gunnlög.
Men de bli skiljda ät midt under striden. Detta är det sista
envig pä Island; ty kristendomen hade nu börjat predikas på
ön. Rafns samvete och Helgas qval gifva emellertid maken
ingen ro i hemmet. Han drager ut på äfventyr. Slutligen mötas
Gunnlög och han på de öde fjällen mellan Sverige och Norge.
Der strida de anyo. Gunnlög hade redan fällt Rafn till
marken och ridderligt upphört med striden. Dä bad Rafn om en
dryck vatten att läska sig med. Gunnlög tog af sin hjelm,
hemtar vatten i densamma och ger Rafn. Da stinger denne
försåtligt en dolk i hans nacke, och Gunnlög faller vid Rafns
sida. Vittnena till detta blodsdraina bära hein till Island budet
o
om bådas fall. — Ar gå. Helgas fader gifte, fastän han
numera ej hade full rätt dertill, sin dotter för andra gången. Den
man, som hon dä fick, hette Torkel Hallkellsson. Detta giftet
räckte länge nog, men Torkel kände fullt väl, att det var icke
honom, som Helga älskade. Så blef Helga sjuk. Det var en
Lördagsqväll. Hon satt i den stora salen, som vi förut skildrat,
och hvilade sitt hufvud på husbondens knä. Hon tog dä fram
kappan, Gunnlögs kungliga gåfva, och satt länge och stirrade
på denna. Sedan sjönk hon tillbaka, utan ett ord, mot
husbondens sköte och var död.
Detta är sagan om Gunnlög Ormtunga och Helga hin Fagra.
Vi se här frukten af ett samhällsförhållande, då qvinnan
är fri uti allt, utom det, att hennes ande år slaf. Huru stora
likvisst anlagen voro hos nordens qvinna, skola vi uti nästa
uppsats se, då vi skola söka att gifva en teckning af de väl-
Tidskrift för hemmet. 12:e årg. ß:e håft. 2b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
