Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
lyda föräldrar och faran af hemliga förlofningar framhållas skarpt,
hvarjemte föräldrar varnas att icke tvinga barnen till äktenskap
mot deras vilja 1). Det är med knapp nöd som ett äktenskap
begynt i kärlek kan hålla stånd mot djefvulen, verlden och vårt
eget kött — "mången målar den fule anden öfver sin dör och
han kommer likväl" — mycket mindre då ett tvunget 2).
På frågan om en jungfru med godt samvete kan gifta sig
med någon, som icke är hennes like i stånd eller börd, ger
författaren med Luther följande ypperliga svar: "Jag sküther här
utinnan hvarken adhel eller oadhel/ tlien ena menniskan är then
andra wärdh/ om the elliest lust/ willia och kärlek hafwa til
hvarandre. Alenast seer wäl til/ at I Gudz wälsignelse söken
och icke allenast een hjertans kärlek".
En särskild afdelning af boken är egnad till straff och
varnagel för onda och ogudaktiga jungfrur och slutar med
anförande af Profeten Amos ord Cap. 2: "För tlietta straffet",
fortfar författaren och hopsummerar dermed sina föregående
lärdomar, "skole Jungfrur och Pighor sig förskräckia/ ock lära
förtlienskuld tlieres Catecliismum bättre/ höra Predikan/ ocli icke
för et skeen skuld gaa i kyrkian/ at låta see sigh/ ey skola the heller
soffva i kyrkjan/ icke höra Predican medh thet eena örat m. m".
Sjelfva den negativa formen af detta jungfruvisdomens A
och O synes bestyrka farhågan för en smygande förslappning af
qvinnans bestämda och sjelfverksamma natur, ett
öfverhandtagande af vekheten på kraftens bekostnad. Att kyrkan gifvit
uppslaget härtill — den katolska genom sin andeliga despotism,
den lutherska genom att bortvisa qvinnan från den mångartade
verksamheten i kyrkans sköte och hänvisa hennes
verknings-begär uteslutande till hemmet, hennes kunskapsbegär till
"Katechismus" 3) — är ett antagande, som väl icke kan på-
’) Fyra medel kan en dotter bruka emot faderns tvång: "At bidia godhe wänner
— sökia offverheten — klagha för kyrkeherreu — samt uppenbarligen skriia
eller roopa." Men bar hon en gåug gifvit sitt löfte så kan hon ej bryta
äktenskapet, utan "tige sedan stille".
2) Dock tillägges det, att det icke är rådligt at ungt Folkh så hastig och medh
den förste heeta frija. När den "förvetenheeten haffver sachtat sig" ville
man gerna hafva det gjorda ogjordt. Men när de unge männen kommit
till en förståndig ålder, "så må the frija/ dock med Gudz Rådli, medh tlieres
Föräldrars weet/ wilia och samtyckte, skickeligen såsom sig lör/ elliest
kommer then lille Hunden Anger/ och bijter många menniskjor".
3) Faran häraf synes till och med hafva föresväfvat Jungfruspegelns författare
då ban egnat en liten afdelning af sin bok åt en beskrifning på "the äldste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
