Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
En annan qvarlefva från gamla tider, som vi här helt
hastigt och i förbigående vilja vidröra, är äfven
giftomanna-rätten, hvilken icke är så oskadlig, som man vid flygtigt
påseende kunde tycka. Inom de högre klasserna torde väl förbud
emot giftermål från giftomannens sida sällan ifrågakomma; men
bland allmogen förekomma deremot ofta sådana, vanligen
före-stafvade af egennytta och vinstbegär. En utväg emot
gifto-mannarättens missbruk äger man visserligen genom att
hänskjuta saken till domstol; men en annan finnes äfven, hvilken
bland allmogens döttrar tyvärr lärer stundom tillitas, nämligen
den, att göra giftermålet till en nödvändighet. Bibehållandet
af giftomannarätten tyckes sålunda innebära en indirekt
uppmuntran till osedlighet, ett förhållande, som borde tillräckligt
tala för dess upphäfvande.
Då nu qvinnan ernått myndighet och derigenom större frihet
att egna sig åt handel och andra yrken, blef kretsen för hennes
verksamhet småningom alltmera utvidgad. Konst-akademien,
äfvensom musikaliska akademien och slöjdskolan öppnade för
henne sina länge stängda salar och inbjödo henne till fri täflan;
post- och telegraf-byråer, kartritningsverk, sparbanker m. fl.
funno, att vissa platser med fördel kunde fyllas af den mindre
högt lönade, men kanske mera flitigt arbetande qvinnan och,
såsom en följd af enskilta, ifriga bemödanden, öppnade slutligen
äfven staten för henne ett "seminarium till bildande af
lärarinnor". Det skulle föra oss allt för långt att här i detalj
uppräkna allt hvad som vidare blifvit gjordt i detta hänseende.
Vi vilja blott ännu erinra om upprättandet af folkskole- och
småskole-lärarinneseminarier; om rättigheten för qvinnan, att
bekläda rit- och musiklärareplatser i statens elementarläroverk;
om inbjudningen till Stockholms högskola, gällande såväl för
qvinnan som för mannen; om rättigheten att taga
maturitets-examen vid rikets båda universitet, samt slutligen om den sista
vackra seger öfver misstro och fördomar som blifvit vunnen
derigenom, att rättighet medgifvits qvinnan, att efter
förut-gågna prof utöfva läkareyrket, ett framsteg, om hvilket en af
våra politiska skriftställare med rätta säger att "det är ett
"faktum, som man för några årtionden sedan på inånga håll
"skulle lia betraktat såsom början till en verldskatastrof och
"hvilket nu blifvit fulländadt på ett helt och hållet normalt
"sätt såsom hvarje annan, ur sakförhållandenas logik sig
utvecklande tilldragelse".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
