Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
samma grundtanke, och det sedan visar sig, att denna tanke
är densamma, som i folkets handlingslif yttrar sig som mest
förherrskande, så torde man tryggt kunna antaga, att den utgör
en af de verksammaste andliga drifkrafterna inom nationen. Så
är nu förhållandet i Tyskland; öfverallt inom dikt och
verklighet, i konst som i politik, möter man en och samma
grundidé: Kraften, såsom vilkor för all mensklig storhet. Vill man
öfvertyga sig härom, behöfver man blott göra en vandring bland
Berlins offentliga monumenter, eller kasta en granskande blick
på den senare tyska romanlitteraturen. Går man "Unter den
Linden" fram till Berlins praktplats, ser man först Fredrik II,
från sin stridshäst nedskådande på de honom omgifvande
härförarne; sedan komma hjeltarna från befrielsekriget; och,
anländ till slottsbryggan, möter man en serie af storartade bilder,
framställande segrens gudinna, som i krigets konst undervisar
gossen, ynglingen och mannen, och slutligen står färdig att
lyfta vingen för att på sin starka arm bortföra den fallne
hjelten från valplatsen till Valhall. Från denna mönstring af
krigets bilder vänder man sig först till det stora kungliga
slottet till höger. Framför dess fasade stå de båda Dioscurerna,
betvingande med sin jättekraft tvänne vilda hästar. Beger man
sig derifrån till konstens helgedom, beredd att låta sig tjusas
af skönheten och behagen, så — hvad möter? — jo, åter en
symbol af kraften, den råa fysiska kraften äfven i skönhetens
form. Sjelfva qvinnan, ljufhetens och fridens representant, har
under inflytande af denna kraftdyrkan blifvit amazon, och med
beslutsam blick och lyftad arm är hon färdig att stöta spjutet
i nacken på pantern, som huggit sig fast i bringan på hennes
modiga springare. Som motbild på andra sidan ser man en
yngling, också han med lansen lyftad mot vildmarkens odjur.
Om man sedan, trött af denna vandring, söker hvila i sitt
soffhörn och uppslår en Freytags, en Grimms, en Rudorffs
eller en Spielhagens romaner, återfinner man hos dem alla
samma grundidé som den, hvilken Rauch, Kiss eller Wolf
mejslat i marmorn eller gjutit i bronsen. Ifrågavarande
romaner skildra alla en eller flere unge män, som ej blott genom
rika själsgåfvor, utan i första rummet genom en jernhård
viljekraft, kämpa sig fram från en låg och vanmäktig
samhällsställning till intelligensens, rikedomens och maktens höjder. Och
författarne inskränka sig ej till att låta dessa lifligt och sannt
skildrade fakta sjelfva bibringa läsaren den öfvertygelsen att:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
