Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
och utstötte detta fruktansvärda skri: "stån fasta och krossen
för evigt detta förbannade öfvervälde!"
"Ja! ja! det var just i det ögonblicket," sade Arthur,
glömmande sig sjelf och fattande eld.
"Det var en märkvärdig stund", återtog doktorn; "ni känner
mig och vet, att jag är född i en af Tysklands småstater. Hvad
brydde jag mig om konungariket Preussen! När jag sedermera
bosatte mig der, gjorde jag visserligen min pligt, men det var
Tyskland ej Preussen, åt hvilket jag gifvit min kärlek. För
att säga sanningen, så hatade jag nästan Preussen. Men tänk
er en ung flicka, som mot sin vilja blifvit gift med en man,
som nu dock är hennes make, hennes barns fader; steget är
taget! de äro för alltid förenade. Så äfven med mig och med
många andra! När konungen flög förbi oss i spetsen för sin
sqvadron, då förstodo vi alla, att det afgörande ögonblicket
välkommet, och att, om vi denna dag blefve besegrade, skulle vi
alla krossas af samma slag. Jag kände mig oemotst.åndligen
beherrskad och mitt öde förenadt med Preussens, och att, ehvad
som ock hände, skulle jag dock aldrig skilja mig från detsamma.
Och jag, liksom hela arméen, skrek hurra! ty vi hade ej annat
val! Antingen skulle Preussen i detta ögonblick segra, eller
skulle Tyskland för alltid tillintetgöras."
Ett sorl, som uppfyllde kyrkan, afbröt doktorn. Han och
Arthur vände sig om. Alla de sårade hade satt sig upp i sina
sängar, skådande och lyssnande. Man kunde hafva tagit dem
för en skara andar, som vaknat upp vid midnattens tolfslag.
I dunklet kunde doktorn knappt upptäcka de aflägsnaste bland
sina åhörare, och kyrkan föreföll honom som en oändlig rymd.
Denna talrika krets af åhörare tycktes fördubbla hans hänförelse.
"I alla", återtog han, "kunnen ej veta detta så väl som
jag, ty säkert har ingen bland eder studerat Tysklands historia
i dess innersta delar såsom jag. Det var just mitt kall! I
veten ej, hur Österrike med allt det främmande blod, som flyter
i dess ådror, med slaviskt, magyariskt, italienskt och spanskt
blod, blandadt med några halfstelnade droppar af tyskt; I veten
ej hur detta Österrike har under sekler undergräft Tysklands
oberoende, hur gerna det velat qväfva oss alla, hur det dertill
användt alla sina krafter, och att det i Österrike blifvit ett
studium att nedsätta norra Tyskland och förödmjuka Preussen
och hindra dess utveckling. Detta är tydligt redan nu, och
framtiden skall bekräfta det än tydligare. Och nu! nu är detta
Tidskrift för hemmet. 13:e årg. 3:e haft. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
