Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
tysta rummet, såsom äfven tårarna strömmade just nu vid
tanken derpå; men hon kände äfven, huru välsignadt det var, att
hon, innan detta hände, fått upplefva en fridens dag, en
födelsedag för goda och allvarliga föresatser, och hon hoppades nästan,
att, sedan hon gråtit ut, hon skulle bättre hålla sina föresatser.
Och aldrig hade hon, såsom nu, i den svåraste pröfningens stund,
så fullkomligt förtröstansfullt kunnat säga: "Ske Ouds vilje!"
IIos soldat Huggs låg mannen sjuk, och hustrun—just den
menniska, som skyddes af hela verlden och som hon drömt om
den natten — gick ut och in och ondgjordes öfver sjuka karlar,
kreatur, ungar, Gud och menniskor. Mannen låg så svag i sin
säng, att han blott med handen kunde ge en vink åt Susanna.
"De säger att jag skall till och dö", sade han, "och
mamsell, som stått till hands mer iin en gång, skall höra hvad jag
säger, fast jag vet icke hur jag skall till och säga det. Men
Herren välsigne hennes stoft! Och om mamsell ville tänka pà
Maja-Lisa, så gjorde hon Gud en tjenst. Tösen är inte rätt
rigtig, det säger folk; men hon har blifvit slagen och hundfilad
se’n hon var en alen hög, och nu är hon förgjord, det är hon;
men jag tänker inte hon är fjantig."
Ett sådant testamente hade Susanna ej önskat sig. Det
var Huggs äldsta dotter, en rask och tilltagsen flicka, hon velat
hafva till hjelp, ej Maja-Lisa, som var den näst äldsta. Hon
betänkte sig en stund. Kanske Gud vill, att jag skall göra den
stackars mannen denna tjenst, tänkte hon, och den tanken
afgjorde hennes beslut.
"Jag kom just för det ärendet hit, Hugg", sade Susanna.
"Jag kom hit, för det mor har sjuknat för mig hemma, och jag
ville be om jag kunde få Maja-Lisa till lån på en tid
åtminstone. Hon brukar passa mig bra. Det minnes jag se’n i fjol
en gång."
"Välsignade mamsell, tala icke om det fånet", sade
Maja-Lisas mor, "hon är så stelhuggen, sä hon går inte undan för
sopqvasten när jag ber henne en gång. Jag hade Anders till
att sia henne (en tung suck från mannens bröst) en gång i fjol
varas, och Gud förlåte mig, spottade hon inte far sin i ansigtet,
och har hon inte varit och är spritt galen, inte annat än jag ser.
Kom hit, unge, och lät mamsell få se på dig! Ser hon rigtig
ut, tycker mamsell? Nej, bed Gud hjelpa mig för de ungarna,
som aldrig ha brådts på mig... Kan du titta på mamsell, när
hon frågar efter dig?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>