Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
de skola med tiden lata gifva god education åt sina barn; ponera
detta vore möjligt, så blir hela resultatet att det kommer
tillbaka till det var förut, och hvarför äro då millioner menniskor
upipoffrade? Tror man att les nouveaux regimes store män äro
mera anständiga emot småfolk som behöfva söka dem, sä bedrar
man sig; ty aldrig i verlden ha les antichaiwbres varit uppfyllda
som nu i Paris, och flere hommes en place gifvas som det är
alldeles omöjligt att approchera. Koin sedan ihåg att auctorn
till theaterpiècen 1’Antichambre blef landsförvist.
Jag begär intet att. tit. skall tro hvad jag säger om
usel-heten på landet; flere hafva kommit hem och upphöjt välmågan
till skyarne; jag råder således att vänta flera resandes intygan,
ty det är verkligen förlåtligt att intet tro det jag säger att (nämi.)
hela byarne, man ur huset, belägra en resandes vagn för att
tigga. Friska menniskor af begge könen springa hela mil bredvid
vagnen; de äro gröna i ansigtet af svält. Jag vill anföra tigg—
rarnes svar, dä man frågte dem hvarför de ej arbetade sig till
födan. — De sade att förr då hårda år inföllo hade de alltid
arbete på Herrgårdarne, men att de nuvarande egarena kjört
bort ifrån gårdarne alt folk som intet oumbärligt behöfvas för
att bruka dem. — An ha fabriquer stadnat och gjort flere hundra
personer sysslolösa; än är det nationalgods hvarest intet arbete
göres, ty ingen vill kosta på en jord, hvars besittningsrätt är så
osäker. Det är en otrolig skillnad i priset mellan de gods som
varit confiscerade, och de så kallade biens patrimonëaux; också
när dessa senare skola säljas utsättas alltid med stora bokstäfver
denna qvalitet på affischerna. Uselheten är väl intet lika stor i
alla trakter — — —
Barriererne voro ibland de stora griëfer man i Fancien
Régime hade att tala på; de voro då aldrig sä dyra (?) som nu;
jag tycker det är en god idée af en fransos som kallade dem la
liberté des rantes. När man kommer från Frankrike hit, tycker
man det är synd att ej fransoserne äro lyckliga. Dessa äro
artiga, förekommande och aimabla emot hvarandra, och emot
utländningar isynnerhet. Det finns ingenting i Paris som ej en
utländning får se för intet. Utom fabriquerne, dit ingen knappt
arbetarena sjelfva få komma in, är här intet att se hvad les
beaux arta beträffar; och det lilla som är, visas alt à prix fixe.
Med ganska få undantag kan man säga som neapolitanska ministern
Carraccioli sade om denna staden: quil n’y avait rien trouvé de
poli, excepté 1’acier.
Tidskrift för Hemmet. 13:cle årg. 4:de häft. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
