- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Trettonde årgången. 1871 /
320

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.320

Doktorn delade denna känsla, men invände, att de
fattiga voro af en helt annan klass än grefvinnan föreställt sig.
De som före belägringen kallat sig arbetare, hade det fullt
så bra, många mycket bättre nu än någonsin förr. De hade
ingen hyra att betala, voro ända till krigets slut fritagna från
att betala sina skulder, de fingo varma kläder för intet och
30 till 45 sous om dagen. "Tack vare de af styrelsen
inrättade matanstalter, lefva de nästan gratis. Deras
middagar äro lyxartade i jemförelse med era, madame, ni som vägrar
att äta något bättre än soldaterna få, eller er, herr pastor, ni
som lefver på hästkött och bröd. Nej, de som nu hungra
och bytt plats med de vanliga tiggarne äro de sma
köpmännen och lägre embetsmännen, som mistat alla sina inkomster
och sakna all hjelp, men dock hafva en smula respektabilitet
att uppehålla. Jag säg en sådan häromdagen, utmerglad och
till oigenkänlighet aftärd, taga sin plats i queuen utanför en
matanstalt. Men ni skulle hört hvilken storm af ovilja det
väckte. En man. som haft 3.000 om året, tigga sig till litet
soppa! En "aristokrat" komma och rycka brödet ur folkets
mun! På mindre än en minut var han kastad i rännstenen,
hans kruka söndersparkad och hans usla aristokratiska kropp
knådad till ett gelé; och hade ej anstalten lyckligtvis just då
öppnat sina dörrar, hade han troligen blifvit försatt i ett
sådant tillstånd, att han aldrig mer kunnat erfara hunger."

"Ack, mon dieu! mon dieu! hvad detta är förskräckligt",
klagade grefvinnan. "Men om det alltså icke är för hungers

o c" o

skull, som de der menniskorna vilja anfalla oss — hvad kan
då vara orsaken? Det är väl den der förskräckliga politiken
igen."

Doktorn fnös föraktligt och påstod att ingen af "Bruti
söner" skulle kunna ens förklara meningen med ordet politik,
ännu mindre ge tillkänna hvilket styrelsesätt de föredraga.
Men de ha nu fått sin republik och gifva sig ej till tåls förr
än de kastat den öfver ända. Hvad beträffar anstiftarne af
kriget, så vet ni hvad jag tänker derom."

"Ja, ja. käre doktor, jag vet att ni är öfverseende",
mumlade pastorn med en suck.

’Tcke öfverseende, utan rättvis", svarade doktorn. "Om
jng trodde att bonapartisterna eller något annat politiskt parti
anstiftat kriget, skulle jag säga det; men det är min
öfvertygelse att vi alla haft vår hand med i spelet alla — som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:20:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1871/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free