Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.334
Såsom vi här sett tillhörde barnens första undervisning
hafvudsakligern modern. 1 de la Gardieska arkivet omtalas till
och med en "instruktion för informatorn", uppsatt 1676 af
Sophia Juliana Forbus (gift med en de la Gardie); och
innehållande bland annat att läraren borde tala både latin och tyska "med
barnen". Om härmed menas äfven döttrarna är väl ovisst; men
i alla händelser visar blotta tillvaron af en dylik instruktion
hvilken nära dol modern dä ännu tog i sönernas undervisning.
Betecknande för tidslynnet och för qvinnans ställning och
anseende, samt märkvärdig såsom ett intyg om att
flickpensioner redan då voro i bruk, är en förklaring af hofmännen
"Johan Ekebla" af 1699, deri han söker ursäkta sig för att ban
ingått "oadeligt gifte med en jungfru, hvilken dittills födt sig
genom att hålla pension och med så flitigt handarbete att hon
deraf skadat sin helsa." Att såJunda arbeta för eget
uppehälle synes hafva betraktats såsom mer eller mindre vanhedrande,
hvarföre ock Herr Ekebla anser sig böra heligt försäkra om
renheten af sin förutgående bekantskap med bruden.
Äfven af husmödrarnas räkenskaper i gamla tider kan man
utleta förhållanden, som belysa sederna och bildningsarten i
hemmen. Så finner man i den ofvannämnda grefvinnan Forbus’
räkenskaper for år .1699 en summa af icke mindre än 1,700
Rdr *) erlagd "för barnen i franska skolan hos Mad. Lapie",.
hvilket således bestyrker att sådana, skolor redan då funnos i
Sverige. Dessutom hafva "dansmästaren, franska preceptorn
samt ritmästaren" uppburit sammanlagdt 600 Rdr. Märkliga
äro äfven uppgifterna rörande gåfvor till olika ändamål och
personer, bland hvilka senare presterna intaga ett framstående
rum. Grefvinnan synes aldrig hafva bevistat någon gudstjenst
utan att ihågkomma predikanten med större eller mindre
pen-ningegåfvor, sammanlagdt uppgående under året till 420 Rår;
deremot har fattigskolan endast erhållit 12.
Sjukvården, så väl biand folk som kreatur, synes hafva
fallit på husmoderns lott. Inom gamla slägter finnas ännu
förvarade hela folianter med recepter och huskurer, äfvensom
besvärjelser och andra mystiska medel att hindra boskapen attbli "förgjord",
att återfå stulna saker, förekomina att mjölken borttrollas, m.
ra., allt samladt och upptecknadt sedan ganlla tider af husfruiar
i slägten. Huru den gammaldags fromheten inblandade sig med
både vidskepelsen och medikamenten^ framgår ofta så väl af
’) Originalet nämner ömsom Daler och Riksdaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
