Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
besök af infödda fruntimmer och sålunda gifva dem något
begrepp om engelskt hemlif. Hennes nästa omsorg blef att skaffa
sina lärarinne-kandidater tillträde till redan existerande flickskolor,
för att sålunda sätta dem i beröring med de infödde lärarne och
barnen och gifva dem detaljkännedom om den uppgift, hvaråt de
önskade egna sig. Början dermed gjordes i tvenne persiska skolor;
i den ena med 200 lärjungar funnos endast manliga lärare, utom
en lärarinna i handarbeten; den andra, ined 80 lärjungar, hade
en manlig föreståndare, men undervisningen bestreds af tveune
unga, intelligenta parsiska fruntimmer af god familj. I dessa skolor
erhöll den examinerade lärarinnan, som nu äfven anländt, tillåtelse
att gifva lektioner efter engelsk method, ehuru detta endast kunde
ske genom biträde af de infödde lärarne såsom tolkar, och de
andra fruntimren voro dervid åhörare. Samtidigt togo de engelska
lärarinnorna undervisning i provinsens språk, guzerathi. Oaktadt
alla de svårigheter, man hade att öfvervinna, visade sig snart nog
goda resultat af dessa försök. De infödde lärarne vunno insigt i
den engelska läro-methoden och funno fördelen af att
systematisera undervisningen; barnen gingo med ökadt intresse till sina
studier, blefvo lifliga och läraktiga; de unga engelskorna gjorde
snabba framsteg i landets språk och tillämpade snart nog sina
kunskaper i enkla lektioner ät de mindre barnen. Den allmänna
uppmärksamheten fästades snart på dessa bemödanden och intresset
derför visade sig genom besök i skolorna af inflytelserika personer,
deribland indiska furstar, som äfven lemnade penningebidrag till
det goda verket. En indisk furstinna bad Miss Carpenter låta
bilda tvenne lärarinnor för en skola, som hon anlagt inom sina
domäner, och öfverlemnade för detta ändamål en summa af .£ 72.
Sedan kom frågan hvar inan skulle erhålla infödda
lärarinneelever, och var den ej lättast att lösa. Som de indiska flickorna
i allmänhet förlofvas vid späd ålder och sedan ej tillatas att.
sammanträffa med män, kunde nian ej bland ogifta qvinnor
påräkna sådana, om ej möjligen bland dem, hvilka erhållit sin
uppfostran vid missionsskolor; men den allmänna motviljan för
omvända hinduer lade härför ett nästan oöfverviuneligt hinder. Enkor
syntes af många skäl bäst lämpliga för det nya kallet, men i
anseende till den förtryckta, att ej säga föraktade, ställning som
de intaga, var det i början svårt att finna några villiga dertill.
Efter samråd med flere framstående infödingar, kom man till den
slutsats, att man först borde intressera gifta damer för denna sak,
och då detta lyckades blef det beramadt, att några bland dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
