Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
uppkastades samt bestyckades med nio af vår förolyckade
korvetts kanoner. Derjemte anlades en väg till en liten flod, som
gaf oss ett ypperligt dricksvatten. Åtskilliga hus byggdes; för
öfrigt tiskade och jagade vi.
Sålunda förflöto Maj, Juni och halfva Juli. Det var dock
svårt att hålla besättningens mod uppe. Provianten var knapp,
beklädnaden dålig, och regntiden hade iuträdt med sina fuktiga
och kyliga nätter. Under Juli månad var värmen under natten
ofta ej mer än 16° Celsius. Sjukdomar började också infinna sig,
så att vi i början af Juli månad hade nära hundra man
oförmögna att arbeta. Härtill kom otaliga svärmar musquitos och
härar af skogsloppor, hvilka natt och dag likasom täflade med
hvarandra att öka vantrefnaden och hemlängtan.
Den 16:de Juli fingo vi omsider den glädjande synen af trenne
seglare, som med god vind styrde kurs rätt på Numea. Det var
korvetten la Sarcelle och den förr nämnda engelska skonaren, som
återkommo, åtföljda af ett stort engelskt handelsskepp, Sultana,
hvilket för en summa af 120,000 francs blifvit förhyrdt att
hemföra oss till Brest. Så snart de inkommit i hamnen började
embarkeringsarbetet.
Redan den 24:de . var Sultana segelklar. Der fanns plats
för oss alla, med undantag af chefen och hans adjutant, hvilka
återvände till Otahiti. När jag tog afsked af min vördade och
älskade chef, uttalade han ord, som rikligen ersatte mig hvad
jag genom skeppsbrottet förlorat och sedan dess utstått. Den
25:te Juli embarkerade vi, till antalet dock förminskade med
trettiotre man, hvilka under sednaste månadernas vistande i
Numea dödt af sjukdom och vantrefnad. Samma dag afseglade vi.
Med frisk och gynnande vind satte vi kurs emellan Nya
Holland och Nya Guinea, för att passera Torres-sundet,
beryktadt för sina oräkneliga korallref och de många skeppsbrott der
årligen inträffa. Den 5:te Augusti voro vi inne i sundet. Såsom
vanligt ankrade vi hvarje afton, emedan ingen navigering här är
möjlig nattetid. Den 7:de lågo vi vid Boby-Island, som är liten,
ödslig och skoglös. Det är vid denna ö alla fartyg som passera
Torres-sundet lägga till. Midt på ön står en stång, vid hvars
fot ligger en upp- och nedvänd lår. Under denna sednare finnes
en blecklåda, der bref nedläggas och afhemtas. Nära derbredvid
är en grotta, i hvilken skeppsbrutna alltid finna proviant, ty alla
förbifarande komplettera förrådet. Nu låg der qvartpipor vin
och konjak, samt flera tunnor bröd, salt fläsk och kött m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
