Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
sig Kolmodins bibliska qvinnospegel såsom det bästa medlet. Då
den dessutom i sin torra, ofta grofkorniga naivetet, inpassad i
tungrodda alexandriner, utgör ett lämpligt sidostycke till
1500-talets qvinnospegel, och bildar en vigtig länk i den ännu
sparsamma litteraturen om qvinnan och hennes uppgift, meddela vi
här en kortfattad granskning deraf.
Arbetet utgör som bekant ett slags revy af bibelns qvinnor,
hvilka hvar i sin ordning framträda för läsaren, berätta sin egen
historia och göra deraf tillämpningar på qvinnan i allmänhet.
Eva börjar dessa tillämpningar, i det hon varnar sina
medsystrar för "för mycken kunskap".
"Bland andra smycken visst er pryder som det största
En täck enfaldighet. — —-I må väl knöppla
Och lemna mannenom all kunskaps hjernebry" etc.
"Hvar finns väl", utropar förf:n på ett annat ställe "en större
kunskap än icke af något ondt!" "En qvinna tjenar bäst vid
jorden blifva", etc. Qvinnan må väl beflita sig om vishet, dock
ej resa vida efter henne. Språkkunskap anstår henne bäst, att
hon med utländskt folk kan rent och tydligt snacka etc.
Sjelfva Debora vill visst ej att hennes kön skall öfverväga,
eller ens ställas i jemnbredd med ett "äldre kön". Men hon
påstår dock att om flickan "så klent ej föddes opp, hon gjorde mera
gagn i regementets tropp". Hon borde uppfödas enligt sina anlag, så
skulle hon täfla med bröderna i dygd i stället för i oseder m. m.
En annan gång heter det, i fråga om qvinnouppfostran:
"Det är isynnerhet ett fruentimbers ära
At från sin ungdomstid, til tienlig handaslögd,
Utaf naturlig drift och vanan vara bögd;
På väfstol såsom thron att sitta högst regent
Och föra der med frid et envålds regement,
Att tvinga tusen trådar lyda vårt behag,
Deraf ett nyttigt verk blir sport" etc.
Författaren varnar för "att sitta grann, med händer två i
kors", och tillägger det gamla ypperliga ordspråket: " G er ning slös
skåre sönder och lappe sine kläder".
Sedan Rebecka berättat sin historia tillägger hon:
"Si så, I täcka mör, man patriarker får.
Ej att man lättjefull på båda öron snarker,
Ej at. man smiskar sig, går à la mode grann,
Ej at man trippa nätt på tegelstenen kan.
— — Du lärer, tro min ord, i Kärringhagen gå,
Eörr än på sådant sätt du kan en Isak få".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
