Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
En täck enfald, en obetingad eftergifvenhet, ett af andra
lånadt inflytande, en blundande tro, en negativ kunskap, en passiv
dygd — allt detta passar ju förträffligt i stycke med lagens
bud: "mö af hvad ålder hon vara må stånde under förmyndare",
"mannen är hustruns rätte målsman", m. m. eller för att anföra
den gamla landslagens ord:
"Gudli hafwer gifvoit mannenom qvinnona, till hjelp och under-
dååi",
Ocb när någon afvikelse medgifves från dessa opinionens så
väl som lagens grundreglor, går man å ömse sidor pä samma sätt
tillväga: ger med ena handen och tar igen med den andra;
medgifver vissa fri- och rättigheter men omöjliggör deras begagnande.
Vi torde således tryggt kunna antaga att det passiva
qvinno-idealet, ännu alltjemt är det förherrskande.
Esseide.
50. Om gift qvinnas eganderätt.
"Varer ömsom underdåniga den ene den andra".
Eph. 5: 21.
Vi hafva hittills icke personligen yttrat oss angående arten
eller utsträckningen af en förestående reform i lagen rörande
gift qvinnans eganderätt, utan endast meddelat några försök till
frågans utredning af en aktad insändare, som med sällspordt, nit
och allvar studerat densamma. Dessa uppsatser (se 13:de årg.
sid. 28 och 117, samt 14:de årg. sid. 65) torde också hafva gjort
frågans närvarande ståndpunkt, sä väl som orättvisan och de
olyckliga följderna af nu gällande lag, temligen klara. Vi tro
oss derföre ej behöfva trötta våra läsare med ett ytterligare
upprepande af det redan sagda, utan antaga att de flesta af dem,
i likhet med sednaste riksdagar och deras lagutskott, inse den
oeftergifligt; nödvändigheten af en snar och verksam reform.
Men hvari bör reformen bestå? Huru långt bör man gå?
Hvad kan man med minsta fara för det manliga enväldet, det
är för hemfridens bevarande, för äktenskapets helgd, för
samhällets bestånd, medgifva? Eller huru kan man bäst förlika
äktenskapets idé med den menskliga rättvisans kraf? Så lyder
spörjsmålet, allt efter den olika ståndpunkt de frågande innehafva.
För vår del vilja vi besvara frågan i möjligaste korthet
under följande tvänne alternativ:
Tidskrift för hemmet. 14:de åry. 6:te häftet. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
