Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
familjeklenoder af detta slag, som kunna tjena till mönster för
de yppersta brodöser *).
I dess högsta form är doèk chatérsömmen, frukta vi, nästan
en utdöd konst, och i vår mångsysslande tid är det ej att vänta,
knappast att önska, att den åter skall uppblomstra. Det är, som
sagdt, i alla fall icke sättet för arbetets utförande utan dess
resultat, som ger det dess värde såsom konstprodukt. Om nu
således de årslånga arbetena med hårfint silke taga för mycken
tid och tålamod i anspråk, så låtom oss använda samma
arbetssätt med groftrådigare silke, sefirgarn eller Mosswolle och vi skola
frambringa den vackraste verkan **).
Korsstynget med alla dess biarter är i mycket en motsats
till chatersömmen och har också en helt annan bestämmelse,
hvilken närmast torde kunna betecknas med konstordet färgmosaik.
Geometriska, af räta och brutna linier bildade motiv, t. ex. stjernor,
à la greques m. fl. äro, enl. Falke, ur strängt stilistisk synpunkt,
de enda tillåtna. Omöjligheten af att med korsstyngets hårda,
rätvinkliga qvadrater återgifva de mjuka formerna eller smältande
färgförtoningarna i en figurmålning eller uttrycken af glädje, sorg
eller hat i det menskliga anletet borde väl ock säga sig sjelf.
Icke heller de naturliga blommorna ined sina rundade och
svällande former få enligt Falke tagas i anspråk af tapisserisömmen,
så snart ej arbetet är ämnadt att ses på ett sådant afstånd att
de skarpa kantiga linier, sömmen bildar, sammanflyta för ögat.
Utan att gå så långt i stränghet mot tapisseri-vurmen som
-Falke, måste vi litet hvar erkänna, att den under sin snart
femtioåriga envåldstid, gifvit anledning till sällsamma missbruk. Man
kan urskilja i dess historia en hel mängd olika perioder: för vår
del hafva vi upplefvat en hund- och en fogelperiod, en idyll- och
landskapsperiod, en figurperiod, en snäckperiod samt en
blomster-och en ornamentsperiod. De första tapisseriarbeten vi kunna
erinra oss var en kudde, föreställande en hund i fullt språng,
samt ett par små väskor att bära på kedjor vid skärpet, före-
*) Vi hafva för närvarande i värt förvar en samling dylika arbeten, som på
några få veckor genom enskilda bemödanden blifvit från olika kretsar
sammanförd och som dock är nog rikhaltig att kunna framställa en hel serie af
handarbetets historia.
Vi nämna detta här blott som bevis på huru mycket vi i den vägen hafva
att taga vara på och lära af samt hur lätt detta låter sig göra, blott man
får blicken öppen för sakens vigt och betydelse.
**) Vi tro oss dessutom, med ledning af vissa grenar af den äkta forntida
chatérsömmen har uppfunnit ett slags snabbsöm, som har många af den gamla
metodens företräden och hvarom anvisningarna till medföljande
planscher-mönster lemna ytterligare upplysning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
