Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Illa begåfvad vore den yngling, som förblefve känslolös för
dessa fosterländska ämnen. De flesta skulle säkerligen
genomträngas af den varmaste tillgifvenhet för fäderneslandet. Blotta
tanken att en fiende beträdde våra fäders jord, skulle hos dessa
ynglingar frambringa en fosterländsk harm och ett fast beslut,
att heldre offra blod och lif än fördraga en sådan kränkning af
deras heligaste känslor. En fosterländsk krigsundervisning blefve
en konseqvent utveckling af den föregående fosterländska
läsningen. Vidsträckt eller djup kunde den naturligtvis icke blifva,
men, såsom Geijer säger, »en stor fosterlandsanda kan göra hvarje
uppfostran god och ersätta en inskränkt undervisnings brister».
Afpassad efter skolans tid och omständigheter, skulle den blifva
af rent defensiv natur och företrädesvis omfatta det lokala
försvaret, huru byar, enstaka byggnader och defiléer ra. m. försvaras,
huru fältverk uppkastas och användas, huru infanteri strider emot
olika vapen, huru sårade transporteras, samt äfven något om
krigskonstens enklaste grundreglor, 0111 vintertjenstgöring,
bevakning och rekognoscering m. m. — allt belyst medelst exempel
ur krigshistorien. I och för sig af vigt, skulle dessa föredrag,
som icke heller finge tyngas af lexor och examensprof, gifva en
ej ringa lyftning åt de redan införda militäröfningarna, ty der
hufvudet är med, der blir handens arbete af mångdubbelt värde.
Deras defensiva karakter, såväl som det alltid framhållna
fosterländska syftet, blefve en borgen för att ynglingen icke förvillades
af någon trångbröstad militär-anda, och icke i denna
krigsundervisning såge annat än en förtydligad påminnelse om framtida
medborgerliga pligter. Utan att tro sig vara en hel eller half
löjtnant, kände han dock i sitt. bröst något röra sig, som sade,
att kommer fienden skall fäderneslandet finna legio af sina söner,
och honom ibland dera, beredda att träda i fotspåren af en Arén
eller Gummerus ra. fi., för att ej nämna högre föredömen. I
många andra riktningar skulle denna fosterländska anda, denna
lyftning i nationalkarakteren, gifva sitt välgörande inflytande
tillkänna.
För öfrigt vill jag blott påminna, att hvad jag här
framställt icke är något nytt. Mer eller mindre tydligt har det förr
varit uttaladt af Ehrensvärd (1743), Adlersparre (1797), v.
Platen (1809), af den utmärkte skolmannen Broocman (18I0J, Akrell
(1835), samt flera andra utom dessa.
På gruad af hvad jag nu anfört är min vördsamma hemställan:
att Riksdagen, i sitt svar på Kongl. Maj:ts nådiga
framställning angående en förändrad anordning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
