- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femtonde årgången. 1873 /
122

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

nernas mest utmärkande karaktersdrag, erhöll i ett af cirkulären
följande kortfattade uppgifter: "Johns största egenhet var den
utomordentligt starka känsla af den kontanta penningens värde,
han under alla tider af sitt lif ådagalade."

Denna "egenhet" torde väl ej ha varit berörde person ensam
förbehållen, men tvifvelsutan hade den i väsentlig mån medverkat
till den forne dagakarlens kolossala förmögenhet. Att komma i
besittning af denna högt värderade "kontanta penningen", och att
"få debet och kredit att gå ihop", än i det allra närmaste ett
och samma problem, och för att lösa det gifves två sätt, och blott
två sätt, att gå till väga: antingen att lefva inom sina tillgångar,
hvilket för litet hvar som icke äro millionär vill säga detsamma
som att göra indragningar, eller ock att öka sina inkomster
tillräckligt för att kunna betäcka löpande utgifter. Alltså: antingen
indragningsmetoden eller förvärf smetoden, och knuten är löst!

Låtom oss nu språka litet om båda dessa metoder.

Ingenting skulle vara lustigare, (om det ej på samma gång
vore en smula sorgligt), än att vara osynlig närvarande vid ett
familjeråd, när man har kommit underfund med att indragningar
måste göras någonstädes och man skall diskutera frågan "hvad
som skall dragas in?"

Om saken icke står alltför illa, utan några måttliga
inskränkningar äro tillräckliga att bringa debet och kredit i
öfverensstämmelse, så lägges intet band på familjemedlemmarues lifliga känslor,
och då hvar och en sin ordning hör sin egen lilla special-lyx
föreslagen till offer för det allmänna bästa, är verkan elektrisk.

"Hvad nu!" utbrister Pater Familias, "offra våra små
herrmiddagar, det enda sällskapsnöje jag sätter värde på, och hvilka
alla mina vänner förklara så lyckade!"

"Icke ett ord om flickornas toiletter", gnäller Mäter Familias;
"j viljen väl ej se dem uppträda i societeten, gammalmodiga som
utlefvade nuckor!"

"Pah!" mumlar bror Karl i föraktfull ton; "miua cigarrer
och min lilla ridhäst kosta ingenting, bokstafligen ingenting. Nej
annat är det nya pianot der, som köptes åt Julie!"

"Pianot, det är för en gång, det föranleder inga obetalda
årsräkningar", suckar Julie vemodigt; och så fortsättas
argumen-terna i oändlighet. I hushåll med mindre tillgångar komma den
dagliga ölåtgången, tjenarnes löner, bränslet, ljusåtgången och
hushållsräkningen under betraktande — allt med samma resultat.
Indragningsprincipen i allmänhet är förträfflig, ja oundviklig, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:20:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1873/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free