Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
Äfven mot den farliga men dock af många både ljusa
hufvuden och varma hjertan försvarade satsen att samhället är
skyldigt underhålla alla sina medlemmar, gör förf. flera vigtiga
invändningar. Så t. ex. visar han, att denna princip står i närmaste
frändskap med socialismen och angriper eganderätten likasom
denna, ehuru på ett annat sätt. Det är nämligen ett slags våld
mot eganderätten, när åt den, som genom öfverdåd och laster
kastat sig i elände, gifves laglig rått att sedan åtnjuta underhåll
af kommunen på bekostnad af dennas sparande och arbetande
medlemmar *).
Anklagelserna mot samhället, detta opersonliga föremål,
sammansatt af idel personligheter, synes ofta begagnas som ett
slags sköldborg, inom hvilken både rik och fattig söker sitt skydd
mot en dunkel känsla af sjelfförebråelse. Så t. ex. erfar den l ike
vid åsynen af lastens offer eller nödens hjelplösa barn ej sällan en
känsla, som tillhviskar honom: "du är den, som här borde hjelpa";
men han nedtystar sin egen pligtkänsla med det falska
föregifvande^ att detta tillhör statens legala fattigvård och med en
klagan öfver dess slapphet. A andra aidan inser nog mången
fattig, att de lidanden, öfver hvilka han klagar, äro följder af
hans eget handlingssätt, men, förqväfvande denna sjelfanklagelse,
kastar också lian hela skulden på staten. Det är dock i de flesta
fall icke staten utan de enskilde, hvilka, genom njutningslystnad,
fåfänga och sjelfviskhet à ena sidan, lättja, obetänksamhet. och
laster å den andra, orsaka det onda. Inga lagstadganden, vore
de än så klokt affattade, kunna under sådana förhållanden gifva
varaktig hjelp. Vill man finna bot för olyckan, måste den sökas
i en allvarligare tillämpning såväl af kristendomens
sjelfförsörj-ningslag "ho der icke vill arbeta, ban skall icke heller äta", soiu
af dess kärleksbud: "inbördes drager hvarandras börda". Men
man finner det å ömse sidor beqvämare att påkalla statens
mellankomst; och hvarken rik eller fattig märker, att han på så sätt
rusar mot förderfvet och frammanar socialismens villoläror, hvilka
genom att upphäfva den enskildes eganderätt angripa en bland
samhällets vigtigaste grundvalar.
Det är ej första gången samhällsvådliga teorier sålunda blifvit
af hvarandra motsatta partier predikade, tills vid lärornas till—
") fienaste fattigvårdsförorduing hur lyckligtvis frångått den här nfverklngade
grundsatsen. Men om ej också den enskilda liarmhertiglxeten på ett
ändamålsenligt sätt ingriper i fattigvården, skall måhända stigande nöd drifva lugstiftiren
tillbaka till de gamla skadliga grundsatserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>