- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femtonde årgången. 1873 /
299

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

299

det vid denna tid, att utom Linné och Tegnér ingen gjort Sverige
så kändt i utlandet som Fredrika Bremer.

Under tiden skref hon åtskilliga mindre skizzer och
reseberättelser, samt 1842, "i anledning af Strauss och evangelierna",
"Morgonväkter", en religiös trosbekännelse, hvari hon sökte
försoningen mellan tro och vetande, samt intog den egendomliga
ställning mellan ortodoxien och rationalismen, som hon allt
framgent bibehöll. Att en qvinna vågade höja sin röst i dylika
frågor var den tiden något oerhördt, och denna djerfhet gaf
första stöten åt Fredrika Bremers popularitet. Den
reformerande tendensen i hennes senare arbeten bidrog äfven att
försvaga hennes framgångar hos den egentligen romanläsande
publiken, samt beredde henne fiender bland de fördomsfulla
anhängarne af detta bestående, hvars brister, särskildt hvad beträffar
lagstiftningen rörande qvinnan, hon framhöll och ville hafva botade.
Då hon återkom från en längre tids vistande i Amerika blef detta
förhållande ännu mera märkbart. En smärtsam känsla af det
ofria, opersonliga lif, som var qvinnan i allmänhet förbehållet,
hade visserligen gått som en dold men mäktig underström genom
alla hennes arbeten. Sä länge det stannade vid en halft
undertryckt känsla, eller en vemodig klagan, fann man det alls icke
oförenligt med "qvinnans sanna väsende". Men när denna klagan
började taga form af en protest, hvilken i hennes bok om
Amerika, "Hemmen i Nya Verlden", skärptes genom hänvisning till
der rådande friare lagar, och slutligen ined oemotståndlig styrka
bröt fram i romanen Hertha (1856) deri författarinnan öppet
aberopar qvinnans menskliga rättigheter, då reste sig en storm
emöt den djerfva och gaf sig inom tidningspressen luft i råa och
kränkande anfall. Snart bemöttes dessa af vänner till Fredrika
Bremer och hennes sak, och en ytterst häftig polemik uppstod,
som slöt först efter ett halft är, då en okänd författarinna, med
den nyktra besinningens och den logiska bevisningens makt tog
den anklagade i försvar, tystade smädarne, samt ådagalade
rättvisan och behofvet af en förändrad lagstiftning med afseende pa
qvinnans uppfostran och verksamhet.

Fredrika Bremer tillbragte detta och 2:ne följande år på resor
i södra Europa och Orienten, hvilka resor hon skildrade i "Lifvet
i gamla verlden", ett arbete fullt af djupa iakttagelser från de
uiest olika områden af lifvet och naturen. Detta var den frejdade
författarinnans sista större verk. Återkommen till hemlandet år
il860 fann hon till sin glädje de reformer i qvinnans uppfostran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:20:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1873/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free