Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så Narciss, vid källans silfvervågor,
Satt från lifvets alla fröjder skild,
Så förtärd af idel kärlekslågor
Log han sorgligt mot sin sköna bild.
Klagansvärda! ej sora barn jag tänkte
Att Din lott min skulle bli en dag
När jag tårar åt Ditt öde skänkte
Vid Nasonska harpans ömma slag.
Hvarför klaga? Fåfängt stormen tjuter,
Kegnet brusar, thordönsviggen slår,
Snart mig hvilan i sitt sköte sluter —
Snart vid dödens herberge jag står.
Bygdens tärna ren min svepning spinner
Ek ju fälles under ugglans skrik.
Lampan fylles. Snart dess låga brinner
Melankoliskt vid mitt bleka lik.
Och ur dödens nattligt mörka salar
Hör jag grafvens f6 sin harpa slå
Mildt dess stämma hjertat
öfvertalat-Ömt hon kallar till sitt famntag så:
Arme gossel som därute gråter
Hit till mig i fridens boning kom.
Ödets Tiger här sitt rof förlåter
Smärtan bleknar här och vänder om.
Inga tårar i min kammar falla,
Inga suckar Aterljud här ge,
Inga åskor hit sitt dunder knalla,
Gladt här tömmes glömskans bägare.
Dig jag skärat hvita brudgumskläder,
Krants af liljor virat åt Ditt hår,
Ufven ju vår bröllopsvisa qväder,
Bäddad, bäddad ren vår brudsäng står.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
