Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Nekar han åter icke utan lemnar penningar eller namn, dä
år det han ensam, som har egarens rätt öfver de inkomster
företaget eller sysslan kan gifva, och allt förblir soin det för
närvarande är. Att detta skulle vara motionärens verkliga afsigt kunna
vi ej föreställa oss, men så vidt vi kunna se blir det den
naturliga konseqvensen af hans förslag. *)
Vidare skulle enligt Herr Philipssons förslag hustrun
förplig-tas, att »med» de små medel, hon genom eget arbete inom ett
gifvet ytterst begränsadt område kan förvärfva "bidraga till
makarnes och barnens uppehälle"; men mannen, som har ensam till
sitt fria förfogande, ej blott sin egen, oftast mångdubbelt större
arbetsförtjenst, utan ock hela den samfälda, stundom af hustrun
ensam medförda förmögenheten, honom skulle lagen icke anse sig
behöfva binda under någon dylik förpligtelse. Märkligt är äfven
att hustrun skulle förbindas vid ofvannämnda pligt, i fråga om
de små personliga arbetsinkomsterna, men lemnas fri att efter
behag använda inkomsterna af allt hvad hon eger i fast
jordegendom. För en oinvigd påminner detta förfarande om det gamla
ordspråket att sila mygg och svälja kameler. Visserligen föreslår
Herr Philipsson, såsom vi veta, att genom "äktenskapsförord" någon
andel i förvaltningen af den samfälda egendomen skulle kunna
.nedgifvas hustrun, men då förordet intager i hans förslag samma
ställning som i nuvarande lag, skulle det hädanefter likasom
hittills komma att föga begagnas, och den medgifna friheten sålunda
erhålla ringa betydelse. Att för öfrigt det enda medgifvandet till
förmån för dep förmögnare qvinnan afser just det slags egendom,
(fast egendom på landet) som hon har svårast attt sjelf förvalta,
synes ytterligare minska lagförslagets praktiska betydelse.
") För att gifva läsaren tillfälle att följa hela kedjan af det räsonneraent,
nr hvilket denna punkt i lagförslaget framgår meddela vi följande
sammanställning.
1. Mannen ensam råder öfver och svarar för makarnes gemensamma
egendom.
2. Makarne förblifva, liksom nn, ömsesidigt ansvariga för hvarandras
skuldeförbindelser, om det ej kan bevisas att den ene ingen nytta haft af den
förbindelse den andre ingått.
3. Hustrun förpligtas att till makarnes samfälda nytta använda hvad hon
med eget arbete eller yrke förvärfvar.
4. Öfver nämnda förvärf må hon dock sjelf råda, så vida mannen ej iklädes
ansvar för de förbindelser hon för yrkets bedrifvande ingått.
Om alltså hustrun måste för yrke eller befattning ställa borgen, upptaga
lån, uppgöra kontrakt eller sådan slags förbindelse, som innebär penningrisk, så
drabbar ansvaret härför ovilkorligen mannen; i oeh med detsamma upphäfves
hustruns rätt att råda öfver inkomsten, och förhållandet blir sålunda detsamma,
nom det nuvarande, d. v. s. det missförhållande, som skulle upphäfvas, återställes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
