Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C5
11. Om elementarskolor för flickor.
Den vigtiga frågan om upprättande af offentliga
elementarskolor för flickor liar undergått märkliga öden. Först väcktes
den till lif inom de riksstånd, som företrädesvis representerade
de konservativa åsigterna, i det Hrr Th. Bohnstedt inom
ridderskapet och adeln samt Doktor P. E. Thyselius inom
presteståndet, vid 1865—66 års riksdag väckte motioner i ämnet. Derefter
samvetsgrannt behandlad af riksdagen öfverlemnades frågan till
eu komité af sakkunnige män, hvilkas utredning af ämnet tillika
med utförliga förslag till skolornas ordnande fullbordades år 1868.
Det nya, på mera frisinnade grunder byggda, statsskicket hade då
trädt i verksamhet och man hoppades nu en snar och lycklig
lösning af den vigtiga frågan. Men riksdag efter riksdag förgick utan
att den upptogs hvarken af Kongl. Maj:t eller af någon enskild
motionär. När slutligen KoDgl. Maj:ts förslag om inrättande af
4 skolor framlades för 1873 års riksdag, jemte komiterades
förslag, blef frågan icke löst, icke ens samvetsgrannt skärskådad,
ntan helt enkelt i ellofte timman undanskjuten och återförvisad
till Kongl. Magt.
Med prisvärd ihärdighet har nu också regeringen
återkommit till innevarande riksdag med ett nytt förslag. Frågan
har således inträdt i ett nytt skede, och tidskriften skall här
likasom under dess föregående utvecklingsskeden följa den med
vaksamt intresse.
Såsom läsaren erinrar sig förordade vi med någon modifikation
de förlidet år föreslagna skolorna såsom ett slags försöksanstalter.
Det nya förslaget ansluter sig närmare till den af komiterade
först uttalade och af riksdagen såsom något helt nytt påyrkade
åsigten att kommunen verksamt borde deltaga i skolornas
ordnande.
Med denna åsigt instämma vi gerna; men vi tro att den i
det föreliggande förslaget i ett par afseenden blifvit orätt
tillämpad, äfvensom vi i några andra punkter hysa en annan åsigt
än förslagets författare. Så t. ex. tro vi det vara orätt att lemna
hela initiativet i saken åt kommunerna och dock binda dessa vid
onödiga detaljbestämmelser i afseende på löner m. m.
Tidskrift för Hemmet. 16:de årg. 2:dra. häftet. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
