Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
af blott tre år. Men, fråga vi, till hvad tjena dylika skolor,
hvad kunna de gifva, som icke också folkskolan kan bjuda sina
lärjungar? Under tiden mellan barnets 9:de eller I0:de år till dess
12:e eller 13:de torde väl näppeligen hinna meddelas mer än de
för alla oundgängligen nödvändiga färdigheterna i att läsa rent,
skrifva läsligt, räkna enkla tal samt ett barnsligt begrepp om
kristendomens grundsanningar, kort öfverblick af geografien,
Sveriges historia och naturkunnigheten — således just nätt och
jemt det, som staten och kommunen redan nu fritt gifva åt alla.
Komme nu härtill, såsom i dessa elementarskolor väl skulle
blifva fallet, ett litet mått af "högre bildning", så måste detta
naturligtvis inskränkas till de allra första och enklaste
elementerna af ett eller par främmande språk. Men hvad praktisk nytta
eller hvad själsutveckling har väl den vuxna menniskan vunnit
af medvetandet om att i barndomen ha kunnat mycket ordentligt
konjugera avoir och ëtre eller säga t. ex. goddag! farväl! och
hur står det till? (längre kommer det svårligen) på ett eller flere
främmande språk — det är något, vi ej mäkta begripa. Mycket
har i både tal och skrift blifvit ordadt om det dåraktiga i att
uppföra byggnader utan fast gruud, men månne det ej är lika
dåraktigt att endast lägga grund och aldrig uppföra någon byggnad derå?
Det är visserligen oegentligt att tala om halfbildning, enär
något, som kunde betecknas med uttrycket helbildning svårligen
kan framvisas i denna verld: vi se alla mer eller mindre —
"endels". Men det finnes olika grader af vetande, och den första,
vid hvilken man utan fruktan för missriktning kan stanna, är den,
som hunnit gifva oss klar vetskap om, att vi oändligen litet veta.
Men den graden är, efter hvad erfarenheten intygar, ingalunda
bland de första; den, som ej druckit temligen djupt ui’ kunskapens
brunn, kommer dit, om han någonsin kommer, först med den
mognade tanken eller etter mången bitter lexa, gifven af motgångar
och pröfningar.
Hvad vi med allt detta velat säga, är, att de i det kungliga
förslaget omordade treklassiga elementarskolorna äro föga
ändamålsenliga. De verkliga och gagneliga kunskaper, de kunna lemna,
gifver — vi upprepa det — folkskolan redan nu; och den ytliga
och högst ofullständiga kännedom om de högre bildningsämnena,
dessa skolor hiuna meddela kan hos många naturer gifva näring
åt fåfängan och den olycksaliga fördomen, att det kroppsliga ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
