Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
uppfostran eller har den det icke, ett tredje gifves ej. I förra
fallet, då föräldrarna sjelfva kunna bekosta sina barns
undervisning, då är statens mellankomst öfverflödig och då må dessa gerna
läsa huru mycket som helst, både det, som de förstå och kunna
tillgodogöra sig och det, som de icke förstå, det är det samnia,
ingen menniska har rättighet att säga något derom, ty ingen
lagstiftning i verlden kan förbjuda folk att förslösa sina pengar, och
det vore väl om det aldrig skedde på ovärdigare föremål än
fattiga lärare och lärarinnor. I det senare fallet åter, då
föräldrarna icke hafva råd att utan de allra största försakelser eller
skuldsättning gifva sina döttrar något större mått af bokligt
vetande, då är staten skyldig att göra något, men efter vårt
förmenande blott under vissa förutsättningar: blott i de fall nemligen,
då naturen tydligen anvisat det teoretiska området såsom någons
rätta arbetsfält. Man kan tänka sig saken på tre olika sätt:
antingen har ingen af döttrarna håg eller anlag för studier; men
komme nog att använda hela barndomen och en stor del af
ungdomen på att studera, om tillfälle dertill blefve så lätt, sotn det
kungliga förslaget afser; enligt vårt förslag åter, hvad hände?
jo, de finge nöja sig med mindre kunskaper och redan tidigt egna
sig åt för dem lämpligare sysselsättningar, hvad annat än godt
har väl händt härmed? eller har någon af dem afgjordt håg och
fallenhet för läsvägen, hvad är då att göra? jo, att anmäla henne
i statens skola för erhållande af fri undervisning, eller för det
tredje äro de alla så begåfvade, att de kunna gagna sig och andra
mera med själs- än med kroppsarbete, så skola de alla erhålla
afgiftsfri undervisning. Ty åt dem, som af naturen hafva afgjarda
anlag för bokliga studier, men brist pä medel att egna sig deråt,
och ät dessa allena bör staten i detta hänseende räcka en
hjelpande hand. Men 0111 de af regeringen föreslagna skolorna komme
till stånd, skulle utan tvifvel många föräldrar förledas att låta
sina barn använda åratal på att inhemta bokligt vetande, äfven
om framstegen på intet vis motsvara ansträngningarna och
derigenom förspilla den tid som kunnat bättre användas på ett
lämpligare arbetsfält.
Dessa anmärkningar hafva föranledts icke af något begär
att anmärka, utan i följd af varm öfvertygelse om, att
ofullständiga skolor med ingen eller allt för låg afgift skulle föga
motsvara de förhoppningar, man kan ha rätt att hysa med afseende
på ett af regering och riksdag ordnadt och faststäldt
undervisningssystem för landets qvinliga ungdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
