Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
7) Frielevernas antal bör icke pà förhand bestämmas, utan
bero på de sökandes kompetens, och böra kompetensvilkoren vara
följande: medellöshet eller mindre goda ekonomiska
omständigheter, samt — och detta är hufvudsaken — intyg från förut
bevistad skolas hela lärarekår att sökanden eger så framstående
anlag, att hon anses kunna bäst gagna sig sjelf och det allmänna
genom att egna sig åt sådan verksamhet, som kräfver högre
skolstudier.
8) Hvarje skolas rektor eller föreståndarinna ålägges att till
kongl, ecklesiastikdepartementet inlemna årsberättelse öfver skolans
verksamhet.
9) Riksdagen ställer, utom ofvannämnda belopp, till Kongl.
Maj:ts disposition en summa af 50,000 kronor att användas som
betalning för frielever på ofvannämnde vilkor i hvilken godkänd
privat skola som helst i hela riket.
Om man antager, att kostnaden för hvarje fullständigt
elementarläroverk uppgår till 20,000 kronor, så skulle statens bidrag,
enär det icke finnes mer än åtta städer med 10,000 invånare och
derutöfver, belöpa sig till 80,000 kronor. Komme nu härtill de
i sista punkten begärda 50,000, så ginge det till 130,000 kronor.
Jemför härmed statens utgifter till elementarskolor för gossar,
som äro 2,000,000!
Kanhända skall någon vid läsningen af vårt förslag anmärka,
att det, som utgjorde det kungliga förslagets allra vackraste sida:
bemödandet att genom så låga afgifter som möjligt sprida
bildningens välsignelse till alla samhällslager — det hafva vi genom
vårt förslag velat motverka.
"Vi erkänna, att så är, och vi hafva gjort det derföre, att
vi fruktat, att allt för många skulle dragas ifrån de praktiska
yrkena och in på ett verksamhetsområde, som icke kan gifva
sysselsättning och bröd åt alla, men af hvilket de dock anse sig
ega rätt att fordra bådadera, emedan de deråt egnat så mycket
af tid och krafter, att de svårligen hunnit att derjemte förskaffa
sig insigt och färdighet i någon annan förvärfsgren. Om den
olyckliga fördomen, att kroppsarbete och kunskaper äro hardt nära
oförenliga, ej ännu vore så herskande, och om kunskapens
inhemtande icke toge i anspråk de växande barnens hela tid, så skulle
vi vara de första att erkänna, att riklig och fri tillgång till
studier för alla samhällsmedlemmar är ett lands största välsignelse;
men som det nu är, hysa vi allvarsamma farhågor, att den ofvan
antydda missriktningen, som redan nu ter sig för den uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
