Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
egenskap af bostad, således med afseende å dess inredning och
inre prydnad. Byggnadsplanen samt rummens anordning och
fördelning kunna dock ej lemnas alldeles utan afseende, ty deraf äro
dekorering och inredning ofta i hög grad beroende, hvilket just i
afseende å den antika bostaden mer än vanligt är händelsen. Den
andra anmärkningen gäller, att vi, då vi tala om det
grekiskromerska huset, med denna sammanslagning dock ej vilja hafva
sagt, att det grekiska och det romerska huset voro fullkomligt lika
hvarandra. Man vet ju tvärtom, att åtskilliga olikheter dem
emellan förefunnos i afseende å auordningen, men å andra sidan
är också säkert, att de med hänsyn till plananläggningens
karakteristiska egenskaper liknade hvarandra äfvensom att dekoreringen
af det grekiska och af det romerska boningshuset, allt från den
tid konsten slog upp sina bopålar i Italien och Rom blef konstens
hufvudstad, blef alldeles enahanda.
Detta är dock ej den enda anledningen, hvarför efterföljande
beskrifning företrädesvis, ja nästan uteslutande, afser boningshuset
under den romerska kejsartiden och icke det grekiska
boningshuset under Athens blomstringstid eller det romerska på
republikens tid. Under dessa tidehvarf, då statslifvet dels befann sig
uti stark utveckling, dels hade nått sin höjdpunkt och då i Athen
jemväl konsten uppnått sin fulländning, var det ännu icke så
allmänt att taga konsten i anspråk för privatboningens prydande
som det blef på en senare tid. Staten ansågs ännu, i
öfverensstämmelse med den klassisk-antika verldsåskådningen, gå framför
allt annat, och den enskildes intresse och betydelse måste träda
tillbaka. Det var ej i hemmet mellan fyra väggar, ej hos de sina,
som medborgaren i de gamla republikerna kände sig hemmastadd,
det var ej der han tänkte och handlade, utan i folkförsamlingarna,
på torgen, i gymnasierna, på rådhuset. Derför ser det också ut
som om konsten ej hade rätt att anväuda sina krafter annat
än i statens tjenst, till att pryda stadens och statens offentliga
byggnader samt templen. Athenarne lära till och med en lång
tid varit förbjudna att använda någon synnerlig prydnad på sina
boningshus eller i sina hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
