Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
lisen-artad form, utan vanligtvis hafva de, jemväl de lodräta,
antagit en mera fri, ofta alldeles arabeskartad form. Åfveu när
de lodräta handen eller strimmorna hafva tänkts såsom
gesiins-bärande stöd och erhållit form af kolonner, så äro dessa dock
så smärta, rörlika och liksom vridna, omlindade med blommor,
virade med blad och till och med tänkta som blomsterstänglar,
så att man dervid glömmer all arkitektur och blott ser framför
sig ett alster af målarens fantasi. Ytterligare utveckladt är det
verkliga arabesker, sjelfständiga ornament, sammansatta af
konven-tionela eller naturalistiska motiv, men bildade med den största
regelbundenhet, än uppstigande ur en urna, än växande upp från
en planta. Ofta finner nian, i stället för stafvartie eller
ornamenten, frukt- och blomsterhängen samt bladkransar af den allra
finaste form, hvilka antingen hänga lodrätt ner eller ock linda
sig upp kring en staf, såsom festoner och hängen korsa väggfälten
och med än hängande än spända bågar åstadkomma en mycket
vexlande indelning, som sedan återigen användes till hvarjehanda
bildverk. Understundom gunga på dessa kransar smälta, brokiga,
små fåglar eller genier och andra små täcka figurer. Isynnerhet
är det frisen, som är en tummelplats för detta senare slag af
dekoration.
De inre väggytornas prydnader stå, såsom varande i viss
mån mera sjelfständiga målningar, i motsats till de särskiljande
leden, de omslutande och infattande ornamenten. Det ser ut som
om konsten i hela sitt omfång utvecklade sig på dessa väggytor
från och med Stilleben och landskapet i dess enklaste form ända
till målningar med historisk-mytologiskt innehåll, det är dock
blott skenbart, ty alla dessa taflor förlora aldrig sin dekorativa
karakter. Först se vi i midten af de mörka fälten enstaka
sväfvande figurer, fjärilar, foglar, hjortar eller andra djur; vidare
menskliga figurer, genier, kärleksgudar, satyrer, nymfer och
bachan-ter, citherspelerskor och danserskor, så komma små grupper af
två figurer, än en centaur, som kufvats och drifves framåt af en
bachant liggande på knä på hans rygg, än en annan, spelande
lyra jemte eu gosse, som slår på cymbaler, än några som i glädje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
