Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
är så lågt beräknadt, att det icke skulle kunna betäcka den genom
skolafgifter nedsättande minskade inkomsten, men väl förorsaka
ett reglementerande å statens sida, som kunde verka hindrande
på skolans sjelfständighet."
Fröken Karin Alin, Stockholm, yttrar:
"Jag anser icke det från riksdagen nyligen utgångna förslag
vara så beskaffadt, att jag skulle våga för min skola antaga de
stadgade vilkoren för erhållande af statsunderstöd, utan att nära
nog äfventyra skolans tillvaro sådan den nu är inrättad; och
torde det åtminstone vara tvifvelaktigt, huruvida hvilken högre
elementarskola som helst må kunna uppehållas under de
förhållanden, som riksdagens ifrågavarande beslut förutsätter."
Slutligen meddela vi oafkortad följande skrifvelse från Rektor
A. Norinder, föreståndare för Wallinska skolan i Stockholm och
skaparen af den gymnasialkurs hvarifrån våra flesta qvinliga
studenter utgått.
"Till svar på er ärade skrifvelse af den 14 dennes får jag
förklara:
Att det är alldeles omöjligt att med de stipulerade vilkoren
kunna mottaga Riksdagens understöd för högre Elementarläroverk
för flickor. Den minsta möjliga summa, för hvilken ett sådant
läroverk skall utan förlust kunna etableras och skötas är 12,000
kronor, och då får dock ej antalet lärjungar öfverstiga 100. I
samma mon lärjungeantalet tillväxer, måste utgifterna naturligtvis
äfven ökas. Lärarne äro nu för tiden betydligt dyrare, än för
några år sedan, och dessutom äro hyrorna minst 50 procent
stegrade. Meningen är väl att, om ett högre elementarläroverk
för flickor inrättas, det skall blifva så väl organiseradt som
möjligt, för att det må motsvara sitt ändamål och tidens rättmätiga
fordringar på en solid uppfostran. Föga eller intet uträttar man,
om man af sparsamhetsskäl söker anskaffa billiga och kanske
derföre mindre goda lärare. Hade derför, såsom åtskilliga
riksdagsmän yrkade, bestämmelsen att skolafgiften ej får öfverstiga
50 kronor utgått ur riksdagens beslut, hade man haft all
anledning att glädja sig äfven i detta fall åt den frikostighet, som
1874 års riksdag visat elementarundervisningen i vårt land. Skulle
deremot bestämmelsen om maximiafgiften af 50 kronor qvarstå,
så borde anslaget hafva höjts till 10,000 kronor, och kunde
exempelvis dessa hafva utgått med hälften från staten och med hälften
från kommunen. Gör nu kommunen ingenting till sakens
befordran, så torde den få hvila till nästa riksdag, då man kan hysa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
