Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Vi måste derför i och för vårt ämne anse öfvergången frän
föregående till nu ifrågavarande tidehvarf, från medeltiden till
renais-sancen, såsom ett stort framsteg, men den är icke hlott ett
framsteg, den är äfven en öfvergång från en konststil till en annan
och i början jemväl från ett land till etfe annat. Ty, under det
vi i och för framställningen af medeltiden måste betrakta folken
på denna sidan Alperna såsom bärare af medeltidens kultur,
vänder sig vår blick nu åter till Italien, såsom humanismens,
den moderna konstens och de moderna samhällsformernas vagga.
Den nordiska gotiken hade slutligen åstadkommit allt hvad
den var i stånd att åstadkomma. Den hade gjort husets inre,
eller rättare hela huset, behagligt, konstnärligt, karakteristiskt
och harmoniskt, men dock ej utan att mot slutet hafva råkat in
på en origtig väg. Den hade förvandlat inredningen till arkitektur,
hade gjort det som enligt sin natur och sitt ändamål skulle vara
rörligt till fast och stelt. Det blef den efterföljande konstens
uppgift att i detta afseende åter införa frihet och rörlighet, att
frigöra möblerna från väggen och ställa dem på deras egna fötter.
I ett annat afseende måste renaissancen deremot införa
konst-inessig ordning och regelbundenhet i stället för frihet och
godtycke. Vi hafva sett huru i början af medeltiden riddarens eller
rättare herremannens bostad, under inflytande af det politiska
behofvet och ett antaget bruk, utvecklat sig från vissa bestämda
anordningar, som kuncle spåras oaktadt alla förändringar, så länge
salen bibehöll sin stora betydelse. När derefter stridslusten under
en senare tid gynnade uppförandet af borgar och gjorde desammas
anläggning helt och hållet beroende af markens beskaffenhet,
bergets höjd, klippafsatser och utsprång, så inkom dermed en
oregelbundenhet i anläggningen hvilken nästan utbildade sig till
grundsats. Så uppstod den måleriska grupperingen af det yttre,
som från denna synpunkt, isynnerhet sedd i sammanhang med
den yttre naturen, erbjuder en mycket behaglig anblick, men
jemväl förhindrar en konstmessig anläggning och gör det inre med
en mängd trappor till ett upp och ned, med gångar och hörn
till ett inveckladt helt, till en fullständig labyrint. Detta utöfvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
