- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sextonde årgången. 1874 /
223

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

223

i viss mån som ett uttryck af egarens värdighet och den
arkitektoniska tankens storhet. Sådan finner man den ännu i en del
palats i Wien från sjuttonde och adertonde århundradena, t. e.\.
i de forna sommarpalatsen, Belvedere och det familjen
Liechtenstein uti Rossau (en af Wiens förstäder) tillhöriga, hvilka båda
numera äro upplåtna till gallerier. På andra ställen, hos äldre
slägter som höllo sin historia i helgd, samlades uti salen allt
som erinrade oin förfäderne, segertecknen från deras krigsbragder.
Så är t. ex. förhållandet i Venedig uti Palazzo Morosini, hvars
på nedre bottnen belägna sal numera för öfrigt blott tjenar till
väntsal, men med sina krigiska, på bragdrikt sätt förvärfvade
prydnader dock alltid gör ett godt intryck af pietet och af en,
om också beklagligtvis förgången storhet. Den moderna
riddarsalen är endast ett återupplifvande af denna plägsed. I allmänhet
sjönk salen på herrgårdarne ned till uppehållsort för de väntande
tjenarne, eller ock användes den tillika för trappuppgången; i det
borgerliga huset nedsjönk den till den enklaste form af förstuga,
hvilken i England bibehöll sitt ståtliga, en gång sa förnämt
ljudande och så betydelsefulla namn.

Sålunda hade konsten, gynnad af omständigheterna, men
äfven af allmänhetens böjelse och mottaglighet, fått fritt spelrum,
palats och öfriga bostäder frigjorde sig från de gamla vanorna,
och skönhet och trefnad blefvo de vilkor som i första rummet
måste uppfyllas. Sålunda kunde också södern, isynnerhet Italien,
inverka vida mer på bostaden i norden, ehuruväl olikheterna i
klimat naturligtvis gjorde att en del egenheter qvarstodo. Sålunda
användes uti Italien i det inre af rummen, åtminstone af
prakt-rummen, sten mycket mera allmänt än på denna sidan Alperna.
Den hvita marmorn, med allt det uti densamma för en
dekoratious-arkitekt tilldragande, tillförsäkrade det arkitektoniska elementet
i förhållande till de öfriga ett större inflytande i söderns
praktvåningar äti i nordens, hvarest i allmänhet trät och med trät
snickarearbetet trädde i dess ställe. I Italien utgjordes golfvet
fortfarande af stenmosaik, vare sig som en brokig massa utan
mönster, eller som en rik ornamental mosaik i olika färger, eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1874/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free