Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
eller ock försagos de, då man sà fann lämpligt, med små
miniatur-målningar. 1 Venedig fingo äfven dörrspeglarne understundom
målningar, enligt livad det uppgifves af framstående konstnärer,
såsom t. ex. Palma vecellio. Snidverk, reliefer med figurliga
framställningar, förekomma naturligtvis äfven, ehuru med mera måtta
än i norden.
Enligt alla antydningar utgjordes emellertid väggens förnämsta
prydnad icke af träpanelningen, utan af väfnaderna. Vi höra
talas om alla de dyrbara väfnader, som företrädesvis tillverkades
vid fabrikerna i Genua och Venedig, den enfärgade sanuneteu
i
med slät botten och blommigt mönster, de brokiga sidentygen, de
med guld och silfver inslagna väfnaderna, och derjemte det
pressade, förgylda och målade lädret med dess kraftiga och lysande
verkan. Detta senare ämne hade först under femtonde
århundradet införts från Spanien, isynnerhet från Andalusien, men hade
redan under det sextonde blifvit en allmänt utbredd vurm, som
ytterligare tilltog under sj"uttoude århundradet med försämrade
mönster, men derefter såsom alltför allvarligt och kraftigt icke längre
var tilltalande för den lätta och klena smaken och derför helt
och hållet råkade på förfall. I Spanien pryddes dessa lädertapeter
icke endast ornamentalt, t. ex. med brokiga mönster på guldgrund
eller med gyllne blommor pä röd botten, utan man målade äfven
figurliga scener, till och med med stora figurer, men bibehöll
guldgrunden, så att man, såsom ännu bibehållna exempel utvisa,
åstadkom en ytterst praktfull verkan. Pä samma sätt skedde i Sverigt,
hvarest gyllenläderstapeterna utbredde sig kanske mer än i uagot
aunat land, med undantag af Spanien, så att man ännu i dag uti
bondstugorna icke sällan finner sådana, som äro ganska väl bibehållna.
Jemte sammet och siden hade man hautelissväfnader med
figurliga framställningar, dels de s. k. arrazzi, så uti Italien
benämnda efter hufvudorten för tillverkningen, staden Ärras, dels
gobelinerna, så kallade efter de fransyske tillverkarne. Vi kunna
svårligen göra oss en föreställning om den utsträckning, hvaruti
dessa väfnader oaktadt deras dyrbarhet användes, vare sig såsom
en tillfällig eller stadigvarande prydnad i boningarna, sedan nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
